Arenatrenden – en kommunal kvarnsten

De härskande har alltid haft en förkärlek för statussymboler. Feodalherrarna byggde utsmyckade kyrkor, 1800-talets nyrika borgare byggde pampiga järnvägsstationer. På Island och i Baltikum har bankpalatsen poppat upp som svampar ur jorden till för ett år sedan. I kommunerna har ”evenemangs”-arenorna varit det som berusat kommunalråd och lokala före- tagsledare. Men nu kommer baksmällan som skattebetalarna får känna av.

Conventum Arena, Vänersborg Are­na, Coop Arena, Boden Arena, Umeå Arena, Kalmar Arena. Listan är lång över redan uppförda eller planerade arenaprojekt som blivit skandaler. Äv­en om de ekonomiska och verksamhetsmässiga uppläggen skilt sig åt så är slutresultatet alltid detsamma: Kommunen står för fiolerna medan det privata näringslivet går skadefritt eller gynnas.

Det som genomsyrar nästan alla arenaprojekt är satsningen på den kommersiella elitidrotten och på ”ev­enemang”; mässor, kongresser, galor etc.
När det gäller elitidrotten är det en slags ekonomisk dopning som kommunerna ger sig på genom sina frikostiga bidrag till elitklubbarna. För- hoppningen är att idrottsliga framgångar ska ge uppmärksamhet och i slutändan inflyttning och att VIP-lo­ger och lounger ger bättre ”företags­klimat”. Rättvisepartiet Socialisterna är oftast de enda i kommunfullmäkti­ge som menar att den bästa ”reklam­en” för en kommun är bra skola, vård och omsorg.
När alla arenor är byggda kan man fråga sig om folk ska sluta jobba och ägna all sin tid åt ”evenemang”. Det är uppenbart att det inte finns någon efterfrågan på alla dessa mäss- och kongresslokaler och musikarrangemang. Det fick Boden Arena bittert erfara när sommarens Ulf Lundell-konsert gjorde en brakförlust på 800 000 kronor.

Socialister är förstås inte motståndare till idrott eller kultur. Det är dock stor skillnad på att stötta den breda idrotten och kulturlivet och att sponsra företagens VIP-loger och ­elitidrotten som idag allt mer liknar vilket storföretag som helst.

Jonas Brännberg
Ledamot för RS i Luleå kommun


Fakta ▼

  • Conventum Arena: Arenabolaget har fyrdubblat priset för att hyra hallen vilken gör att före­ningar inte har råd – trots att Örebro kommun betalar 3 miljoner kronor per år för att före­ningarna ska få tillträde.
  • Vänersborg Arena: Arenan som nyss invigdes blir 100 miljoner kronor dyrare, nästan en fördubbling av priset.
  • Coop Arena: I ett 30-årigt hyreskontrakt förbinder sig Luleå kommun att betala räntekostnaderna för en upprustning för 180 miljoner kronor – kommunen sponsrar direktörsloger och barer åt Luleå Hockey.
  • Boden Arena: Invigningen tidigarelades två månader till juni 2009. Och det var tur, annars hade arenabolaget varit i konkurs innan verksamheten ens kommit igång. Bodens kommun har borgat för arenabolagets 20-åriga hyreskontrakt och tvingats pumpa in 1,8 miljoner kronor för att ta över och rädda bolaget. Dessutom har kommunen ”köpt” arenanamnet och planerat att sponsra bolaget genom en ”julfest” för kommunens anställda i arenan.
  • Umeå Arena: Kommunen har tagit över bolaget med 60 miljoner kronor i skulder för en krona efter hot om konkurs. Och detta trots att kommunen har garanterat föreningen 6 miljoner kronor per år under 20 år.
  • Kalmar Arena: Efter många överklaganden är bygget snart igång. Kostnad 250 miljoner kronor. Kommunen borgar för ett lån på 100 miljoner kronor och ger dessutom 29 miljoner i ”förskott” för de sista 5 åren i ett 25-årigt sponsringsavtal.
Annonser