Ännu en dödsolycka på SSAB

Ännu en dödsolycka på SSAB i Luleå. Två arbetare drunknade torsdagenden 17 oktober när tömningen av 30-40 grader varm stenkolstjäramisslyckades och tjäran läckte ut från cisternen till invallningen där de båda befann sig.

De båda arbetarna var över 60 år och en såg fram emot sin pension om tre månader. Det har snabbt framkommit att det var en onödig olycka som lätt hade kunnat undvikas.
Det dröjde en halvtimme innan någon ens märkte att en olycka hade skett (Kuriren 17 oktober). Räddningsarbetare hittade kropparna efter att de lyckats tömma tjäran till en annan invallning.

Det är inte första gången en dödsolycka sker på en verksamhet kopplad till SSAB. För två år sedan dog en ung man och en skadades svårt då de skulle snabbkyla ner en kalkugn på två dygn, något som normalt tar två veckor. Han, liksom de två som tragiskt drunknade i torsdags, var anställd hos underentreprenörer.
IF Metall är mycket kritiskt och menar att SSAB och entrepenörsföretaget Ivab är ansvariga för dödsolyckan. De menar bland annat att vallen inte skulle ha byggts förrän de båda arbetarna gjort klart sitt arbete vid cisternen.
Efter att vallen byggts skulle det sista arbetet genomföras från en mobilkran.
IF Metall menar också att mängden stenkolstjära var över 1000 kubikmeter jämfört med de 300 som SSAB uppgivit, och att ”Med förväntad volym hade kanske inte cisternen rämnat” (källa: Kuriren 18 oktober).

Att SSAB drivs med vinsthets påverkar givetvis arbetsmiljön och säkerheten. Liksom övriga industrin ersätts fast anställd personal med underentreprenörer som generellt har sämre kunskap om anläggningarna och ges sämre förutsättningar att genomföra sitt arbete på ett säkert sätt. Den fackliga organiseringen är också svagare hos underentreprenörerna, vilket gör det svårare för de anställda att ställa krav, till exempel vad gäller säkerheten.
Det ökade tempot på arbetsplatserna tillsammans med allt färre tillsvidareanställda och mer underentreprenörer syns i olycksfallstatistiken, där antalet olyckor ökat kraftigt de senaste åren. Till det ska läggas att regeringen 2006 lade ned Arbetsmiljöinstitutet och minskade anslagen till Arbetsmiljöverket med 30 miljoner kronor. Resultatet är minskad arbetsmiljöförskning och ett kraftigt minskat antal arbetsmiljöinspektörer.

En undersökning av IF Metall visar att säkerheten brister på många av deras medlemmars arbetsplatser. Till exempel saknar 4 av 10 anställda som arbetar med kemikalier utbildning, 7 av 10 företag gör ingen psykosocial riskbedömning och 5 av 10 företag gör ingen fysisk riskbedömning.
De båda männen, hemmahörande i Piteå, föll offer för det system då profit sätts framför säkerheten för de anställda. Att katastrofer som dessa inträffar när vinstintresse och profithets styr framför intresset för människors bästa är nästan oundvikligt.

Anna Löfgren
Jonas Brännberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s