Pisa-undersökningen: Sveriges elever drabbas av högerpolitiken

Publicerad 06 december 2013 av Robert Bielecki

Tema: Skola

 (photo: )                  
                  

Sverige sjunker som en sten i Pisa-undersökningen som utkom den 3 december. Inget annat land har sjunkit så mycket inom de tre undersökta områdena (matematik, naturvetenskap och läsförståelse) sedan förra undersökningen 2009.

Den internationella studien Pisa mäter kunskaperna bland 15-åringar vart tredje år i OECD-länderna. Kunskapen i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har sjunkit sedan senaste mätningen. Sverige ligger nu under genomsnittet inom alla tre kunskapsområden av OECD-länderna. Dagens skola, med sjunkande resultat och en minskad likvärdighet, är en återspegling av samhällsklimatet med ökad barnfattigdom och en växande klyfta mellan fattig och rik.

– Vi förlorar på alla fronter och befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Vi tappar både de som har det tufft, men också de högpresterande eleverna. Resultaten har sjunkit som en sten och det är tydligt att politiken leder fel och att rätt förutsättningar inte levereras, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, i ett pressmeddelande.

Att det ser ut såhär är tyvärr inte förvånande. En aggressiv högerpolitik har raserat hela den offentliga sektorn, och framförallt skolan har i över 20 år genomgått stora försämringar. Kommunaliseringen av skolan, det fria skolvalet och friskolereformen i början på 90-talet är de starkast bidragande orsakerna till skolans sakteliga nedgång vad gäller elevers resultat, lärarnas arbetssituation och den generella arbetsmiljön inom skolan. Lärarnas Riksförbund (LR) hade helt rätt i sina farhågor vad gäller kommunaliseringen av skolan, som drevs igenom av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med dåvarande utbildningsminister Göran Persson i spetsen. De fruktade att skolan skulle bli mindre likvärdig, alltför beroende av hur de olika kommunerna förvaltade sitt uppdrag och att läraryrkets status skulle urholkas med sämre löneutveckling som följd, vilket också har skett. Kommunaliseringen medförde att staten kunde skjuta kostnader och ansvar ifrån sig. Det blev även ett sätt att försvåra riksomfattande proteströrelser mot nedskärningarna.

Friskoleeländet har dränerat den kommunala skolan på pengar, där riskkapitalbolagägda friskolors vinst går till aktieutdelningar och skatteparadis. Samtidigt har elevpengen också hjälpt till i att skapa en skolmarknad där varje elev är värd en viss summa pengar. Friskolor ratar dessutom elever som verkar stökiga eller i behov av särskilt stöd, vilket skapar en segregering mellan den kommunal skolan och friskolan – den likvärdiga skolan går därmed förlorad. Främst är det skolor i arbetarklassområden, såsom i landets förorter, som får betala det högsta priset för friskoleeländet. Det är värt att notera att de länder med många friskolor (såsom Sverige, USA och Storbritannien) gör dåligt ifrån sig i undersökningen.

– Jag tror att Finland och Sverige lider av följderna av försämrad ekonomi och det sociala tryck som detta orsakar. Men i fallet Sverige har detta förvärrats av det katastrofala experimenterandet med den privata sektorn och friskolorna, säger John Bangs, OECD-konsult i utbildningsfackliga frågor, till en brittisk lärarförbundswebbplats (TES) den 3 december.

Ordföranden för LR Stud (LR:s studentförening) i Stockholm, Lina Westerlund, förvånas inte över Pisa-undersökningens resultat. – Det inte alls förvånande, utan det här speglar ju bara dels alla de skandaler som varit runt om i landet, men också de 66A-anmälningar som Lärarnas Riksförbund gjort till Arbetsmiljöverket om att arbetsmiljön är alldeles för tung för lärarna. Det gjordes först i Stockholm och sen på flera andra orter. Lärarfacken har larmat om situationen ute på arbetsplatser där det är för tungt, där elever inte får det stöd och/eller den utmaning de behöver. – Stockholms stad ålades ett vite på två miljoner kronor av Arbetsmiljöverket för att arbetsbelastningen var för tung, och de har inte åtgärdat allt det de dömdes att åtgärda. De betalar alltså hellre två miljoner kronor i vite än att minska på arbetsbördan. Vidare så satsar kommuner dels olika mycket på skolan, dels har de i många fall inte tillräckligt med resurser för att satsa på skolan. De måste lägga resurser på många andra saker i och med en hög arbetslöshet och många utförsäkrade. – Samtidigt så tillåts pengar fortsättningsvis att försvinna genom de enorma vinstuttagen, även om friskolorna backat en del. Men det är inte tillräckligt, utan all vinst måste återinvesteras i skolorna. Vad som verkligen behövs nu är ett förstatligande av skolan och tillräckliga resurser för en höjd lärartäthet, men också högre löner så att fler vill utbilda sig till lärare samt mer kringpersonal så att lärare får vara lärare. Det behöv för att alla elever ska få en gedigen utbildning. Det är en fråga för hela samhället, säger Lina Westerlund till Offensiv.

I vanlig ordning när skolskandaler, försämrad arbetsmiljö eller sjunkande elevresultat presenteras, en hel uppsjö de senaste åren, så pekar politikerna finger mot det motsatta blocket och kastar paj åt respektive håll. Socialdemokraternas Stefan Löfvén skyller på Reinfeldts förda politik, utan att se Socialdemokraternas egna roll till det hela. Världsrekorden i nedskärningar på 90-talet, genomförda av Socialdemokraterna, vill man inte veta av. Att Löfvén och Ibrahim Baylan har mage att skriva att ”Vi vill ge mest resurser till de skolor som behöver dem bäst, krympa klasser och stoppa vinstjakten i skolan” i en debattartikel i DN den 4 december klingar illa med den faktiska politik de för inom svenska kommuner.

Socialdemokraterna är ett parti som hårt driver igenom nedskärningar i kommunerna – exempel på det är i Göteborg, där först 80 lärartjänster skars bort 2011 för att sedan följas efter av nedläggningen av två väl fungerande skolor i Angeredsområdet. Rättvisepartiet Socialisterna förde en aktiv kamp mot dessa drakoniska nedskärningar vilket lyckades rädda en skola från nedläggning. Den kampen tvingade dessutom socialdemokraten Håkan Linnarsson att avgå från sin post som ordförande för Stadsdelsnämnden Angered.

Jan Björklund å sin sida skyller på oppositionen, att ”problemen fanns innan vi tog över” och att Alliansens alla reformer inte har hunnit få effekt ännu. Men visst har de fått effekt, i form av en ökad byråkratisering av lärarrollen, mindre tid till för- och efterarbete, fortsatta nedskärningar och så vidare. Situationen har förvärrats enormt i skolan under major Björklunds tid som utbildningsminister. Dessutom är han för att göra om universitet till privata stiftelser, vars remiss enbart drogs tillbaka efter en massiv proteststorm, och är emot en ”långt driven elevdemokrati”.

Samtidigt som alla etablerade partier och deras representanter vill försäkra sig om att de tar det försämrade kunskapsresultatet på högsta allvar så vägrar de att se sin egen roll i det hela. Det som verkligen ligger till grund för skolans kris är högerpolitikens alla attacker, och där ingår hela det politiska etablissemanget. Det skådespel som visas upp handlar mer om att vinna röster och politiska poäng inför valet än att verkligen få till stånd en långvarig förändring och i slutändan en likvärdig skola för alla. Att arbetsmiljön och resultaten sjunker samtidigt som den psykiska ohälsan ökar är ett direkt resultat av att man slår samman små skolor, fyller klassrummen med elever till bristningsgränsen, överbelastar lärare med byråkratiska uppgifter och samtidigt skär ned på lärare, skolvärdar, elevhälsovårdande personal och annan skolpersonal.

Rättvisepartiet Socialisterna menar att det krävs en mer aktiv lärarroll om elever ska få den hjälp de behöver utifrån sina specifika behov. Men det kräver i sin tur fler och utbildade lärare samt mindre grupper. Därför misslyckas även de skolpolitiker som inte vill ha den gamla tidens skola tillbaka när de inte satsar nog med resurser på skolan. Eliten vill hellre ha katederundervisning då det kostar mindre med en lärare inför en stor grupp mottagare och de får en tydligare klassutsortering på köpet.

Det är också viktigt att aktivt arbeta mot de könsstereotypa roller som finns inom skolan, där det finns en enorm press på flickor att uttrycka sig väl och prestera bra samtidigt som samhällsnormen säger att man måste se ”bra” ut, medan pojkar ska ta för sig, spexa och absolut inte vara en plugghäst.

Generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström, anser att Pisa-resultaten bör tolkas som att det finns ett övergripande problem på systemnivå. Hon tycker det är värt att påpeka att det är pojkar och lågpresterande elever som tappat allra mest. – Det handlar om en kraftig och allvarlig förändring som är mest oroväckande i absoluta tal. 15-åringar i dag har lärt sig mindre i dag än för tre, sex och nio år sedan, säger hon till Lärarnas Tidning den 3 december. – Nu är det dags för samtliga riksdagspartier att släppa skygglapparna och genomföra de reformer svensk skola verkligen behöver, säger Bo Jansson, förbundsordförande för LR, i ett pressmeddelande.

I grunden är det bara en gemensam kamp mot högerpolitiken som kan ta oss ifrån den pågående utvecklingen inom skolan och för all del inom hela den offentliga sektorn och hela samhället. Det kommer krävas att elever, lärare och övrig skolpersonal tillsammans enar sig i kamp mot den rådande politiken och länkar den kampen till andra proteströrelser. Det är när man går samman som nedskärningar kan stoppas och förändringar ske.

Rättvisepartiet Socialisterna har fört kampanjer otaliga gånger mot skolnedläggningar och nedskärningar och har genom den gemensamma kampen vunnit ett flertal gånger. Exempel på det är när skollunchavgiften stoppades i Haninge 2005, när 100 lärarjobb räddades i Haninge 2007 och när medlemmar ur Rättvisepartiet Socialisterna tillsammans med elever under våren 2010 ockuperade en folkhögskola i Biskopsgården som hotades av nedläggning och lyckades hindra att den stängdes.

Fakta: Svenska resultaten i Pisa

Genomsnittligt resultat 2012 Förändringar sedan mätningen 2009:
Matematik: 478 poäng Matematik: -3,3 poäng
Läsförståelse: 483 poäng Genomsnittlig förändring inom OECD: -0,3 poäng
Naturkunskap: 485 poäng Läsförståelse: -2,8 poäng
Sveriges genomsnittspoäng: 482 poäng Genomsnittlig förändring inom OECD:  0,3 poäng
Naturkunskap: -3,1 poäng
Genomsnittlig förändring inom OECD:  0,5 poäng

År 2009 låg Sverige på 22:a plats inom OECD men har 2012 halkat ner till 28:e plats. Inom samtliga ämnesområden presterar svenska elever nu sämre än genomsnittet. Totalresultatet har försämrats inom varje ämnesområde. Källa: Ekonomifakta


 

Rättvisepartiet Socialisterna säger:

  • Förstatliga skolan och höj lärarlönerna – mer inflytande av lärare, elever och föräldrar.
  • Avskaffa skolvalet och skolpengssystemet – resurser efter elevernas behov.
  • Nej till religiösa och vinstdrivande friskolor.
  • Max 20 elever per klass – satsa på fler och utbildade lärare, specialpedagoger, elevvård och hemspråk.
  • Nej till nedskärningar, stordrift och skolsammanslagningar – inför flexibla skolhyror.
  • Ersätt kunskapskontroller och betyg med pedagogisk dokumentation och individuell handledning.
  • Fritt intag till gymnasium och högskola.
  • Nej till borgarnas klasskola med lärlingssystem.
  • 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s