FP vill fortsätta rasera skolan

Jan Björklunds (FP) senaste förslag vill betygssätta 10-åringar, trots forskning om vilka betydande konsekvenser detta skulle medföra eleverna. Att föreslå något sådant, i ett land där många unga redan mår psykiskt dåligt och där stress redan betraktas som en folksjukdom är vansinne.

Att förslaget dessutom har kommit innan effekterna av Björklunds förra betygsreform har utvärderats visar hur förslaget knappast har lämnats för att gynna skoleleverna, utan för att kunna dela in dem i A- och B-lag så tidigt som möjligt.
År 2012 införde Alliansregeringen betyg från årskurs 6. År 2014 lämnades även ett förslag om att införa betyg från årskurs 4. Detta har kritiserats av bland annat Skolverket, kungliga vetenskaps­akademin och lärarfacken.
Nu riktas dessutom skarp kritik från vetenskapsrådet. Jan Björklund, som aktivt har drivit frågan, avfärdar nonchalant all kritik.
Den senaste rapporten, från Vetenskapsrådet, bygger på skolforskningsinstitutets kartläggning av aktuell betygsforskning. Den forskningen som har kartlagts innefattar 6 000 vetenskapliga sammanfattningar, 500 artiklar och 40 avhandlingar.
– Vi har inte hittat en enda forskningsstudie som rekommenderar tidigare betyg, beskriver Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro Universitet som har varit med och genomfört kartläggningen.
Han tydliggör också att det inte finns något samband mellan när elever får betyg och deras resultat i den senaste PISA-undersökningen. Lundahl nämner inga positiva effekter av betyg vid tidig ålder, men däremot hur det kan påverka yngre och svagpresterande elever negativt. Han påpekar ansvarslösheten i förslaget med att genomföra en ny betygsreform innan man ens har hunnit utvärdera den gamla. ”Den här otåligheten gör att det inte är för barnets bästa. Det handlar om att skapa politiska och ideologiska skillnader”, sammanfattar Lundahl.

I likhet med tidigare förslag från högern syftar detta till att redan från 10-årsåldern kunna stärka dem det går bra för, på bekostnad av de som har det sämre.
– Jag tror att det på sikt leder till stressade elever. Elever som är rädda för att göra fel. Elever som inte vågar prova sig fram utan alltid känner att de ska bli bedömda, säger Gunilla Sandgren, som är mellanstadie­lärare på Margeretelundsskolan, till SVT den 28 januari.
För barn som redan har det svårt i skolan eller i hemmet blir detta ännu en påfrestning och följden av stress, speciellt vid så tidig ålder, är ofta psykisk ohälsa. Björklund och hans allierade har drivit igenom enorma nedskärningar på den psykiatriska vården, bidragit till att successivt nedmontera andra stöd­institutioner (till exempel fritidsgårdar som hade kunnat hjälpa de unga som har det svårt) och skurit ner på den elevhälsovårdande personalen.
Precis som Lundahl påpekat handlar Björklunds skolreformer inte om att skapa drivkraft för skolelever. Det handlar om att dela upp dem och stärka de som haft det lätt på bekostnad av de som haft det svårt.
Svaret på Björklunds klasskola och högerpolitikens attacker på skolan måste vara att ställa krav på mer resurser, fler lärare och kringpersonal, åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för såväl elever som personal och ett stopp på alla nedskärningar och privatiseringar, för att nämna några saker.

Den kampen behöver organiseras underifrån av lärare, elever och föräldrar samt alla andra rättvisekämpar för att få till stånd en likvärdig skola för alla – inte bara till de få.
Lina Larsson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s