Det dolda vardagsvåldet

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Var fjärde kvinna i Sverige har någon gång blivit utsatt för våld i nära relation, enligt en undersökning av Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Det går inte att förneka det faktum att mäns våld mot kvinnor är ett växande samhällsproblem. Förra året anmäldes 28 200 misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år, varav 17 700 begåtts i hemmet av någon offret haft en relation till. Detta innebar en ökning med 6 %, antalet anmälda brott har ökat sedan 1980-talet.

Mörkertalet är stort. BRÅ har uppskattat att knappt 4 % av de utsatta gjort en polisanmälan. De två vanligaste skälen att inte anmäla är att offret betraktat misshandeln som en småsak eller inte velat blanda in utomstående. Av de brott som anmäls har bara 20 % lett till att någon blivit misstänkt. Det är få gärningsmän som blir dömda och straffen är mycket låga Att kvinnoförtrycket påverkar rättsväsendet är bara en av många märkbara effekter av ett strukturellt kvinnoförtryck som präglar staten. Den genomsnittliga fängelsetiden är fyra månader och för grov kvinnomisshandel i genomsnitt sju månader. Var tredje kvinna som utsatts för grov misshandel har skadats så allvarligt att hon behövt uppsöka sjukvård. Ungefär 20 kvinnor misshandlas till döds varje år. Mäns våld mot kvinnor omfattar inte bara kvinnomisshandel utan även våldtäkt, incest, prostitution, hedersrelaterat våld och det våld som drabbar barn. Barn drabbas av mäns våld mot kvinnor inte bara genom att själva bli utsatta för misshandel utan också genom att de tvingas bevittna våld och andra former av förtryck mot mamman. Detta kan också komma att påverka barnens syn på könsroller och maktstrukturer. Det bör också klargöras att mäns våld mot kvinnor inte enbart rör sig om fysiskt våld. Psykiskt, sexuellt och materiellt våld lämnas ibland utanför debatten och är svårare att kartlägga statistiskt. Våldet sker i det fördolda, bakom stängda dörrar, men våldsstrukturen och våldets effekter är ett globalt samhällsproblem. Kvinnan har globalt sett mindre makt; ekonomiskt, politiskt och över sin egen kropp. Detta medför en svagare position i samhället. Att jämställa kvinnans makt med männens är en förutsättning för ett fungerande samhälle. SIDA har gjort en undersökning som tydligt visar på sambandet mellan jämställdhet och fattigdom. I ett hierarkiskt samhälle, präglat av ojämn fördelning av makt och resurser, är förtryck, fattigdom och ojämlikhet ofrånkomligt. Det krävs en organiserad, gemensam kamp som enar alla rörelser som kämpar mot våld, diskriminering och förtryck. Varken mäns våld mot kvinnor eller jämställdhet mellan könen är en isolerad fråga. Det krävs medvetenhet och kunskap om roten till problemen för att tydligt se hur vi kämpar mot samma motstånd, oavsett om det rör sig om rasism, sexism eller andra våldsstrukturer. Kvinnor som är utsatta för våld i hemmet befinner sig ofta i en beroendeställning. Det kan röra sig om rädsla, hot om att hon ska fråntas vårdnaden om gemensamma barn eller att hon är ekonomiskt beroende av sin partner och inte ser någon möjlig utväg. Viktigt att nämna är att den utsatta kvinnans förutsättningar kan vara avgörande för hennes möjligheter att ta sig ur våldsrelationen. Exempel på dessa kan vara etnicitet, klass, sexualitet, ålder, inget permanent uppehållstillstånd, missbruk eller funktionsnedsättning. För att göra det möjligt för kvinnan att lämna relationen måste det finnas möjlighet till skyddade boenden och även billiga hyresrätter för att kunna återfå ett normalt liv. Just ekonomin och bostadssituationen kan vara avgörande beroendefaktorer. Kommuner måste ha ekonomiska resurser att se till att det finns akuta boenden och personal som är kunnig och engagerad inom området mäns våld mot kvinnor. Oftast drivs de skyddade boendena av ideella kvinnojourer, som ibland får bidrag från kommunen. 2013 tvingades två av tre kvinnojourer att neka våldsutsatta kvinnor och deras barn plats. Detta är fullkomligt oacceptabelt. Det måste finnas resurser och stöd för kvinnor vars förutsättningar begränsats, t.ex. tillgängliga lägenheter för funktionshindrade och att våldsutsatta kvinnor ska garanteras undantag från tvåårsregeln för uppehållstillstånd på grund av anknytning. En grundläggande förutsättning är att kvinnan har en säker plats att fly till, till exempel ett skyddat boende eller en egen hyresrätt. Bostadsbristen har lett till svårigheter att lotsa kvinnor vidare till eget, permanent boende. Det krävs betydligt fler billiga hyresrätter för att tillgodose dagens behov. Det stöd som finns idag är långt ifrån tillräckligt för att tillgodose behovet som finns. Kvinnojourer är idag beroende av volontärer och donationer för att driva sin verksamhet, trots att hjälpen som ges handlar om grundläggande mänskliga rättigheter. Alliansen och SD röstade ner satsningen på 100 miljoner till landets kvinnojourer. Det krävs resurser för att skapa möjlighet för våldsutsatta kvinnor att förändra sin situation. Detta innefattar inte bara ekonomiska resurser utan även utbildning myndigheter och andra som arbetar med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Att frågan inte prioriteras i dagens samhälle beror på den rådande könsmaktsordningen och det strukturella förtryck som den innebär. Kvinnors rättigheter minskade dramatiskt under den industriella revolutionen, då männens arbete började värderas i lön medan kvinnorna ålades allt ansvar för hushållet. Det var männen som ägde mark och fastigheter och kvinnorna kom att ses mer och mer som en ägodel. Kvinnoförtrycket har präglat västvärlden lika länge som klasshierarkin och dessa värderingar lever kvar än idag. I ett samhälle styrt av pengar har människorna värderats och då de generellt kvinnliga arbetsuppgifterna ger lägre lön värdesätter samhället alltså dessa lägre. I och med detta blir kvinnan en andra klassens medborgare med begränsade rättigheter och möjligheter. På kvinnornas bekostnad vinstmaximerar privata industrier, och förtrycket fortgår i form av löneskillnader, deltid, obetald anhörigvård, sexistisk reklam och porrindustri. Dessa signalerar ett budskap om att kvinnor skulle vara underordnade männen. Det är bland annat detta som ligger till grund för den kvinnosyn som fortfarande finns. Det är nödvändigt att tillsammans aktivt arbeta mot detta. Det finns många historiska exempel på framgångsrik kvinnokamp, men så länge vi har ett samhälle där kvinnor misshandlas och objektifieras måste vi aktivt fortsätta denna kamp. Vi får inte låta oss luras av några enstaka, kvinnliga VD-poster när kvinnodominerade yrken tydligt värderas lägre och när tiotusentals kvinnor förtrycks i sina egna hem utan att ges rätt stöd att sätta stopp för våldet. Det krävs en enad kamp för att synliggöra mäns ofta dolda våld mot kvinnor. Kvinnojourer måste ges tillräckliga resurser att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Dessutom krävs ett aktivt motstånd mot all form av sexism som bidrar till denna vidriga kvinnosyn.

Lina Larsson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s