Luleå: Trotsiga skolkramare till strid för framtiden

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tisdag 20 oktober samlades elever, föräldrar och andra med sång och musik till försvar för Svartöstadsskolan. En mänsklig kedja omfamnade skolan i en stor ‘kram’. Det här var den första kollektiva manifestationen mot Luleå Kommuns massnedläggning av mindre skolor. Skolkramen genomfördes i trots av Barn och Utbildningsförvaltningens förbud – ett försök att tysta elever, föräldrar och personal genom att hävda att inget annat än utbildningsverksamhet får pågå på skolgården mellan sex på morgonen och sex på kvällen.

Omkring 160 personer deltog i Rör-inte-vår-skola-manifestationen. Budskapet var tydligt: vi älskar vår skola och vi är beredda att kämpa för den! Två elever och en förälder talade, och musiker som Mattias Alkberg, Olle Nyman och Petter Alatalo bidrog med några låtar. Anneli Näsvall, veteran från flera tidigare segerrika strider för Svartöstadsskolan hade skrivit text till Sången om Svartöstadsskolan som alla sjöng tillsammans. Stämningen var på topp när Anna Widén, ordförande i Svartöstans Intresseförening och aktiv i arbetsgrupperna för att Rädda Svartöstadsskolan avslutade med att utlova många fler aktioner för en framtida skola där barnen, inte kommunens räknekalkyler, står i centrum.

Missnöjet jäser över hela Luleå Kommun sen planen ‘Framtidens Skola’ tillkännagavs 24 september. Enligt s-styret är enda sättet att säkra undervisning av hög kvalitet med behöriga lärare i trygg miljö att riva upp hela kommunens grund- och förskolestruktur och lägga om den till stordrift. Trots mödosamma försök att klä upp förslaget i positiv retorik om ‘rättigheter’, ‘trygghet’ och ‘kvalitet’ är det egentliga syftet uppenbart: att utnyttja skolans lärare, övrig personal och lokaler till max och därmed pressa kommunens kostnader.

Den 6 oktober inleddes en serie ”medborgarmöten” som ska slutföras 10 november. Därefter ska ett slutgiltigt förslag utformas för presentation inför Barn- och Utbildningsnämnden i februari. Sen ska kommunfullmäktige ta beslut.

Medborgarmötena är en fars, säger Jonas Brännberg, gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå
kommunfullmäktige.

Hur ska ett två timmar långt möte kunna göra rättvisa åt de diskussioner som behöver hållas om hur det ser ut i skolan
idag och i framtiden, hur eventuella nedläggningar ska hanteras, var och hur barnen ska få plats på andra
skolor, transporter, miljöhänsyn, effekten på lokalsamhället, för områden med tusentals invånare? För att inte tala om
vilka fakta och prognoser, eller snarare bristen på dem, som underbygger förslaget?

Det enda underlag som lämnats ut är ett pressmeddelande som förföriskt presenterar ostyrkta påståenden om de krav ”framtiden” ställer, och en  sammanställning av önskemål om morgondagens skola från en tidigare BUF-workshop i ämnet. Ingen konsekvensanalys eller jämförelse av olika möjliga lösningar, eller ens prognoser för framtida elevunderlag och behov av lärare.

Skrämselargumentet framför andra i politikernas arsenal har varit påståendet att ”700 lärare” kommer att gå i pension inom tio år. Vid föräldrars närmare granskning visar det sig att det rör sig om endast cirka 240 grundskollärare. Sammantaget med förväntad befolkningsökning i kommunen skulle det betyda att mellan tio och 22 lärare för förskoleklass till åk sex och mellan sex och elva lärare åk sju-nio behöver anställas varje år t o m 2024. Siffran 700 har nu i tysthet övergetts. Efter att denna papperstiger blåst ikull kvarstår ändå s-styrets ohederliga retorik och skrämselmetoder. Först avfärdade kommunalrådet Yvonne Stålnacke motståndarna till Framtidens Skola som ‘rädda för förändring’ som, om de fått råda, skulle ha hållit kvar Luleå i utedassens och lössens tid.

Nu hävdar Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (s) utan att blinka att mindre skolor måste ersättas av större för att ”ingen ska behöva känna sig ensam i skolan”.

Hon påstår också att kommunen inte kommer att lyckas rekrytera lärare på grund av att de ” många små skolorna” gör det svårt att skapa heltidstjänster och att lärare därför tvingas ambulera över flera skolor. Återigen saknas helt belägg. Det svar som mötte en förälder som försökte få reda på i vilken grad det här sker idag är standard: ”de uppgifter du efterfrågar finns inte tillgängliga i dagsläget”.

Vore politikernas plötsliga omsorg om lärarna äkta skulle de istället kunnat välja att lyssna på lärarnas önskemål om bättre arbetsmiljö och löner. En undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund i Luleå 2014 visar att kommunens lärare i snitt tjänar 950 kronor mindre i månaden än riksgenomsnittet. Ju längre tjänst, desto större blir eftersläpet, så att ”lärare i grundskolans senare års slutlön är 1 640 kronor lägre än rikets”. Lärarnas förtroende för sin arbetsgivare var i botten. Nio av tio ville att staten skulle återta ansvaret för skolan från kommunerna. Nio av tio sa också att de inte hade tillräckligt med tid för att utveckla sin undervisning. Enligt en rapport från Skolverket från 2013 arbetar grundskollärare i snitt ungefär 48 timmar i veckan. En alltför stor del av tiden går åt till ”administration och praktiskt kringarbete”.

”Vi har inte brist på pengar, vi räknar inte med att spara pengar”, hävdar Carina Sammeli. Visst kommer mycket pengar att låsas upp till själva omorganisationen, bl a 173 miljoner kronor till  bygget av en ny skola på Luleås nya ‘gräddhylla’ Kronan-området. Ändå handlar det om besparingar på längre sikt då mer arbete ska utvinnas ur varje lärare och stödpersonal, och mer nyttjande av varje kvadratmeter ”flexibla lokaler”. Vad som ser ut som en vinst i bokförarnas marginal kommer dock att betalas med hårdare press och stress för både barn och vuxna i skolan, samt av ett hårdare och mer splittrat samhälle i stort.

Sammeli hävdar att stordriften ska se till att skolan värnar ”mångfald bland elever och vuxna” som ska skapa ”förståelse och respekt”. Stoppas inte ”skolsnurren” kommer istället klassklyftor och segregering sannolikt få ökat genomslag i skolan. Färre, större, mer avlägsna kommunala skolor kommer att gynna de privata ‘friskolor’, som Nya Läroverket, som redan står redo att profitera i spillrorna av s-styrets framfart.

De närmaste medborgarmötena hålls 22 oktober på Hertsöskolan och 27 oktober på Örnässkolan, båda kl 18-20.

Liv Shange

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s