Framtidens Skola: Hur skapades lärarbristen?

förberedelse1

S-styret i Luleå bygger in sig i problemet istället för att hitta en lösning

När s-styrda  Luleå kommun driver förslaget ”Framtidens Skola” – nedläggningen av tio skolor i åk f-6, två högstadier och en mängd förskolor – så är det, om vi bortser från den medföljande floskelfesten, med Den Stora Lärarbristen som främsta argument. Hur skapades lärarbristen? Och är satsningen på stordrift svaret?

Sverige ligger i kurs för 65 000 lärare färre än vad som behövs de närmaste tio åren, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Redan om fem år kommer bristen att vara 55 000. Största gapet mellan behov och tillgång gäller grundskollärare och specialpedagoger. Antalet nya lärare matchar inte de stora pensionsavgångar – omkring en fjärdedel av dagens lärare – som väntar. Exempelvis går omkring 350 NO-lärare för grundskolan i pension varje år, medan bara 30 nyutbildade tillkommer. Varje år utexamineras 8000 nya lärare, samtidigt som ungefär 4000 lärare lämnar yrket. Anledningen till den svaga tillväxten i yrket kan spåras i svårigheterna att behålla utbildade lärare som just lärare.

Redan nu arbetar 38 000 lärare inom andra yrken. Enligt Lärarförbundet överväger sex av tio kvarvarande lärare att lämna yrket. Skälen framför andra är de låga lönerna och dålig psykosocial arbetsmiljö, men också stora barn- och elevgrupper samt för många administrativa arbetsuppgifter angavs. Det är den hårda verkligheten i skolan som undergräver intresset för läraryrket.

De låga lönerna, den höga arbetsbördan och stressen på jobbet är resultaten av en politik som attackerat både arbetares villkor och välfärdssystem som skolan. Lärarbristen har skapats av denna politik, som drivits av både de röd-gröna och Alliansregeringarna.

Lärarbristen är förstås tätt sammanbunden med de andra manifestationer av krisen för skolan – svenska elevers kunskaper har gradvis förändrats under 2000-talet, enligt Skolverket, och resultaten har rasat i jämförelse med övriga OECD-länder. Samtidigt har klyftorna inom skolan ökat massivt, påskyndade först av kommunaliseringen av skolan, sen av den våg av högervridna kontrareformer som Alliansregeringen lät skölja över skolan: ny skollag, nya läroplaner, ny gymnasieskola tidigare betyg, lärarlegitimationen, ny lärarutbildning mm.

Lösningarna verkar självklara: En stor satsning på ett övergripande lönelyft för lärare, kraftig ökning av lärartätheten, avveckling av betygs- och bedömningshetsen som stjäl tid från pedagogisk verksamhet. Det är grundbultarna för en satsning som skulle kräva en omfördelning av samhällets resurser, från storföretag och banker till skola, vård, omsorg och miljö – en socialistisk skolpolitik. Dagens skolpolitiker och -chefer är inte beredda att ta den vägen. Inlåsta i det trånga ideologiska och ekonomiska ramverk som etablerats av de senaste 25 årens kontrareformer kommer de istället fram till skrivbordslösningar som framstår som fullkomligt bisarra när de kommer i kontakt med verkligheten.

Luleå är bland de kommuner med högst andel lärare och förskollärare nära pensionen, även om problemet överdrivits av kommunens politiker och topptjänstemän. Så vad bör göras? I s-styrda Luleå är svaret att lägga om kommunens skola till ett stordriftssystem. Genom att koncentrera så många elever och barn till så få enheter som möjligt ska de allt mer fåtaliga pedagogerna utnyttjas effektivare. Det är essensen i förslaget Framtidens Skola.  Standarden i Framtidens Skola ska vara minst två parallellklasser på låg- och mellanstadiet, tre på högstadiet, och fem-sex avdelningar per förskola.

Kommunen har inte räknat på kostnaderna för att genomföra förslaget, men enligt en oberoende analys som presenterades i Norrbottens-Kuriren 2 november kommer kostnaderna, inräknat ny- och ombyggnader av skolor samt totalt färre lärare, bl a, att uppgå till 60 miljoner kronor extra per år – man låser sig alltså för att satsa där det verkligen behövs: bättre arbetsvillkor och högre löner.

Kommunledningens plan är att pliktskyldigt hasta igenom en så kallad medborgardialog för att sedan klubba beslutet i februari. Men om det hårda motstånd som nu bjuds av framförallt föräldrar kan dra med sig elever och lärare i stora protester kan skolsnurren stoppas.

Liv Shange, RsLuleå

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s