Finska regeringen försvagad efter storstrejken

1finland150918 strike
150918 Storstrejk i Finland

Två månader efter den historiska storsterjken i Finland är den blå-bruna regeringen försvagad, trots fackföreningsledningarnas eftergifter. Strejker fortsätter att bryta ut inom flera sektorer; störst är kanske ilskan inom utbildningssektorn och universiteten, där regeringen vill skär bort 300 miljoner euro.

Nedskärningarna inom högre utbildning är av historiska mått. Det talas om att 1200 av 8000 tjänster vid Helsingfors universitet hotas, elva fakulteter kan reduceras till tre eller fyra. Även andra universitet har liknande situation, Åbo akademi väntas få ett underskott på 8 miljoner euro nästa år.

Redan vid storstrejken 18 september inledde studenter i Helsingfors en ockupation av universitetsbyggnader. Sedan dess har protesterna avlöst varandra, senast när finansminister Alexander Stubb buades ut av studenter och lärare vid Helsingfors universitets 375-års jubileum.

– Det är en bottennotering att Finlands historias största universitetsfiende blir inbjuden att vara festtalare på universitetets 375-års jubileumsfest, sade Thomas Wallgren, lektor i filosofie vid protesten (Yle151112)

Nu pågår också en namninsamling med flera tusen namnunderstkifter som kräver att fackföreningarna på campus utlyser en strejk mot nedskärningarna.

Samtidigt fortsätter förhandlingarna om ett centralt avtal mellan fackens centralorganisationer och EK (mostvarande Svensk Näringsliv), för att undvika regeringens tvångslagstifitning om sänkta löner och försämrade arbetsvillkor. Hur det går är oklart eftersom förhandlingarna sker i hemlighet, men allt tyder på att läget är förvirrat.

Regeringens senaste interna bråk om den nya hälsoreformen, och att tvångslagarna skjutits fram till nästa sommar, visar på att regeringen inte är lika stabil och handlingskraftig som den velat framställa sig. Dessutom har regeringen efter massiva protester tvingats dra tillbaka  på sin attack på landets pensionärer, där slopat bostadstillägg skulle tvingat 30 000 pensionärer under fattigdomsstrecket. Allt detta sätter i sin tur, för första gången sedan valet, storföretagen under en viss press. De har hittills inte behövt förhandla, eftersom regeringen om det inte blir ett avtal, ändå tänkt genomföra deras attacker på arbetarklassen genom lagstiftning. Med en försvagad regering är inte detta lika självklart längre.

Ändå fortsätter arbetsköparna att vara extremt aggressiva. När postanställda förhandlar om nytt avtal och varslat om strejk på torsdag 18 nov, så har posten planerat att ta in bemanningsföretag som strejkbrytare. Som svar på detta har SAK/FFC (finska LO) hotat att sätta berörda bemanningsföretag i blockad, och avbryta förhandlingarna med EK.

Delar av borgerligheten börjar nu vackla och vill att EK gör upp med de fackliga centralorganisationerna, som redan gått med på vad som borde vara oacceptabla försämringar i arbetsvillkor och löner, med bland annat lönestopp de närmaste två åren. Dessa mer framsynta borgare är rädda för att för stora provokationer kan leda till att regeringen faller genom att föra klasskrig mot arbetare på för många fronter samtidigt.

För de som vill bekämpa regeringens högerpolitik måste nu allt möjligt stöd ges till de som kämpar, både inom utbildning och annan välfärd, och de strejker som pågår i den privata sektorn. Om dess rörelser kan växa och förenas, så kan högerregeringens dagar vara räknade.

Jonas Brännberg

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s