Säger regeringen ja till smutsiggruva i Gállok/Kallak ?

 Kallak Drill-rig-mountains-in-the-background
Foto: beowulfmining.com

Avgörandet närmar vad gäller regeringens beslut i frågan en gruva i Gállok/Kallak, några mil nordost om Jokkmokk. Efter en hård kamp under många har regeringen sagt att deras avgörande om bearbetningskoncession eller inte ska komma under hösten. Än har inget beslut kommit och många väntar med oro på besked.

Det är brittiska Beowulf Mining, som via sitt dotterbolag Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB) begärt bearbetningskoncession för en jättelik järnmalmsgruva. Gruvan i Gállok/Kallak planeras i ett område viktigt för rennäringen och i närheten av dammar och vattenkraftverk i Luleå älv.  Järnmalmshalten på 25-40% innebär att en eventuellt gruva kommer att skapa enorma sår i naturen, inte bara i form att själva gruvan utan också jättelika gråbergsupplag och slammdammar (även kallade klarningsdammar). Bolaget själv saknar resurser för en investering som handlar om många miljarder kronor, men hoppas kunna spekulera och sälja fyndighet, tillstånd mm vidare vid ett positivt besked.

Gruvplanerna har lett till stora protester av samer, turistföretagare, markägare och närboende. Bland annat organiserade protesterande en uppmärksammad blockad av en provbrytning sommaren 2013. Demonstrationer och aktioner genomförs ofta i samband med Jokkmokks marknad, en mötesplats och symbol för den samiska kulturen.

Gruvområdet är idag ett viktigt renbetesområde, men än viktigare är att gruvtransporterna oavsett om de kommer att ske med lastbil eller på järnväg kommer att få stor effekt på samebyarnas flyttvägar. Att gruvan inkräktar på nuvarande användning av marken i områden var anledningen till att Länsstyrelsen i Norrbotten till en början sade nej till att gå vidare med gruvplanerna genom att ge bolaget en bearbetningskoncession, medan Bergstaten, som nästan aldrig sagt nej till bearbetningskoncession, sade Ja. Detta ledde till att ärendet hamnat på regeringen bord.

Efter hård kritik av gruvförespråkare och begäran om förtydligande från Bergstaten, lämnade länsstyrelsen i år in ett nytt yttrande till regeringen, som sade att på själva koncessionsområdet råder inge konflikt med rennäringen, utan det är all infrastruktur (vägar, eventuell järnväg osv) kopplat till en gruva som är det stora problemet. Utifrån detta hoppas nu Beowulf och gruvförespråkarna på ett ja, eftersom bearbetningskoncessionen enligt dem bara ska beröra gruvområdet och att den vidare miljöprövningen kommer i ett senare skede. På så vis försöker de baxa en gruva närmare start. Att Beowulfs aktievärde mer än fördubblats sedan september är ett tecken på att fler tror på ett positivt besked från regeringen.

En av de som följer processen i Gállok/Kallak är Arne Muller, en journalist som specialiserat sig på gruvdrift och dess miljöeffekter. Han skriver på Facebook-sidan för sin senaste bok, Norrlandsparadoxen, om bristerna i hållbarhetstänk:

”En viktig fråga är hur regeringen, om den säger ja till gruvan, ska motivera att gruvan kan bli lönsam. Lagen säger nämligen att ett villkor för ett tillstånd att starta en gruva är att det ska vara rimligt att tro att den ska kunna startas och vara lönsam någon gång under de 25 år som tillståndet är giltigt. Men hur detta villkor ska uppfyllas när det gäller Kallak är långt ifrån självklart.

Som jag tidigare har konstaterat så finns det stora likheter mellan Kallak och Northland Resources projekt i Kaunsivaara. Det handlar i nuläget om en inte märkvärdigt stor järnmalmsfyndighet, med inte anmärkningsvärt hög järnhalt, men där slutprodukten blir ett högkvalitativt järnmalmskoncentrat. För båda projekten är logistiken i utgångsläget minst sagt komplicerad. I dagsläget finns det en smal landsväg, som inte är avpassad för malmtransporter, ner till Jokkmokk, en något större landsväg till Gällivare, där det går att lasta om till malmbanan.

Med likartade förutsättningar gjorde gruvan i Kaunisvaara jätteförluster även vid ett järnmalmspris på över 100 dollar ton. Det är ändå i ett längre historiskt perspektiv ett extremt högt pris. För att vara maximalt snäll har jag räknat fram ett snittpris under de senaste tio åren, d v s den period när järnmalmspriset sköt iväg till nivåer som det inte varit i närheten av i modern tid. Då får man ett snittpris på 91 dollar per ton (räknat på decemberpriset respektive år).

Även vid denna höga prisnivå så är det inte självklart att Kallak skulle bli lönsamt, särskilt inte om man räknar med att bolaget ska vara med och betala för en upprustning av infrastrukturen, lösa de problem för rennäringen som skapas genom gruvan och se till att dammsäkerheten ligger på en extremt hög nivå, med tanke på att avfallsdammen kommer att ligga i anslutning till ett kraftverksmagasin.”

Arne Müller pekar också på jur en ny gruva i Gállok/Kallak inte går ihop med målen för en klimatomställning:

”Stålframställning är den industriproduktion som orsakar de största koldioxidutsläppen (Drygt 5% av alla av människan orsakade koldioxidutsläpp). Det största användningsområdet är byggande. Där används den som regel tillsammans med stora mängder cement, som är den industriprodukt som orsakar näst mest utsläpp (drygt 4% av de totala utsläppen). Det betyder att en ny boom för järnmalmen står i skarp konflikt med de mål om utsläppsminskningar som är nödvändiga för att klimatförändringarna ska bli någorlunda hanterliga.”

Om regeringen säger ja till en ny gruva i Gállok/Kallak vore det en stor skandal och återigen skulle Miljöpartiet och Socialdemokraterna sätta sig i knät på de spekulanter som vill tjäna pengar på miljön och klimatet bekostnad. Med tanke på regeringens beslut om att sälja Vattenfalls kolgruvor och  bygga den sexfiliga förbifart Stockholm, är det bäst att förbereda för förnyad kamp i Gállok/Kallak.

Jonas Brännberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s