Spekulanter påbörjar slakt av Pajalagruvan – Regeringen värderar gruvan till ett toabesök

stort hål i marken

I juli köpte en grupp direktörer delar av Northland Resources konkursbo efter att gruvan utanför Pajala tystnat. De hävdade då att de gjorde det för att rädda fortsatt gruvverksamhet i Pajala. Sex månader senare förbereder de en slakt av gruvan genom att sälja utrustningen, så att det mesta som blir kvar är ett gigantiskt hål i marken.

Bakom affären i somras står BPs styrelseordförande Carl-Henric Svanberg, PEABs huvudägare Mats Paulsson, vindkraftföretaget Vestas ordförande Berg Nordberg, fastighetsbolaget Balders vd Erik Selin och Bruce Grant som bland annat varit ordförande i mobiloperatören Tele2:s styrelse, samt investerat i ett annat gruvprojekt, Nordic Iron Ore i Ludvika. Redan från början var det klart att värdet av det anrikningsverk och de malmvagnar som direktörerna köpt vida översteg de 50 miljoner kronor de betalade. Någon risk tog de aldrig och nu när malmpriset fallit till sin lägsta nivå på 10 år, under 40 dollar per ton, och en nystart av gruvan verkar längre bort än någonsin, väljer de att gå vidare med en försäljning som med all sannolikhet ger dem många sköna miljoner. Än är ett avtal med LKAB inte helt ute ur bilden men allt tyder på att direktörernas huvudalternativ är en utförsäljning. För Pajala skulle en slakt av gruvans tillgångar vara en katastrof som för all överskådligt framtid släcker hoppet om fortsatt drift av gruvan. Därför har kommunalrådet Harry Rantakyrö(s) försökt uppvakta regeringen med en rapport från konkursförvaltaren som visar på enorma kostnader för samhället om gruvan stängs för alltid, och med ett förslag om att staten medverkar till en ”övervintring” av gruvan. Regeringen har dock varit ytterst kallsinnig och när Rantakyrö till slut fick lämna över rapporten skedde under ett toalettbesök(!!) när Stefan Lövfén besökte Luleå, som av SKL och ett antal direktörer blivit utsedd till ”Årets tillväxtkommun”. Omsvängningen är total från när Löfvén (och Reinfeldt) besökte Pajalagruvan 2013 för att sola sig glansen av den nystartade gruvverksamheten. ”Det här luktar pengar” sade Löfvén då helt okritiskt, utan att ifrågasätta de enorma skulder och den ohållbara transportlösningen bolaget skaffat sig. Ett år senare var den största konkursen i svensk historia, större än bilföretaget SAABs, ett faktum. Utvecklingen i Pajala visar vad som händer när en extremt långsiktig och miljöstörande verksamhet som en gruva läggs i händerna på marknadens spekulanter och kapitalister, och en regering som blint tillber samma marknad. När privata vinstutsikter på den snabbt svängade och kaotiska världsmarknaden uteblir, vänder både kapitalister och regeringen lokalsamhället och miljön ryggen. I Pajala blev den berörda samebyn lovad kompensation av Northland på grund av den störning som de drabbas av. Med konkursen blir det ingen kompensation, men gruvhålet finns, kvar. Inte heller finns pengar avsatta för en återställning av marken efter gruvdrift. För Pajala kommun är konkursen en ekonomisk jättesmäll, för att inte tala om det förlorade framtidshoppet för en hel byggd.

Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv anser att nu måste det krävas är ett förstatligande av gruvan, inklusive all utrustning, med kompensation endast till de som kan visa på ett verkligt behov (Carl-Henric Svanberg är till exempel en av Sveriges 147 miljardärer). För en så långsiktig och hållbar gruvdrift som möjligt, med fokus på miljöfrågorna, måste staten investera i en hållbar transportlösning i form av en järnväg. Att stänga en gruva där bara en liten del av malmen tagits ut vore ett samhällsekonomiskt och miljömässigt slöseri av enorma mått. Genom ett samarbete med statliga LKAB skulle verksamheten kunna återupptas, många jobb skulle räddas och de ingrepp i naturen som redan är gjorda skulle kunna användas efter behov som finns, istället för att förstöra nya markområden (se notis om LKABs provborrningar).

Jonas Brännberg

Notis: LKAB ska provborra i urskog Bergstaten har nu gett LKAB tillstånd att i vinter provborra efter malm inom ett naturskogsreservat och Natura 2000-område nära Kaitum. Girjas sameby har protesterat eftersom provborrningarna stör renbetet i området under den tiden, och har begärt att borrningarna ska ske sommartid istället. Det har dock länsstyrelsen sagt nej till eftersom det kan ha för stor påverkan på skogen. – Jag förstår absolut inte hur de tänker i den frågan, det är inkonsekvent för samtidigt godkänner man för en projektering som i framtiden kan innebära en ny gruva. Vad händer med den marken då? frågar sig Mats Berg, ordförande i Girjas sameby.(NSD151210)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s