Skolkampen svarar skolbyråkrater

2) skolkampens remissvar 

I ett dräpande remissvar till förslaget att lägga ned nio skolor och elva förskolor i Luleå har Samordningsgruppen för de olika skolkampanjgrupperna gett ett gemensamt remissvar.

Redan i början riktas kritik mot hur hela processen gått till, med förslag och påståenden utan fakta, och medborgarmöten där samma påståenden rapades upp utan att ta notis om synpynkter och fakta. ”Under hösten … kom över 700 synpunkter in. Ingenstans i remissunderlaget finns de … nämnda eller kommenterade. Istället sägs bara att åsikter som varit “relevanta” “beaktats” i de olika delprojekten. Med tanke på innehållet i remissunderlaget hade det lika gärna kunnat stå “betraktats”, “föraktats” eller helt enkelt “förkastats”.

”Nu ska remissinstanserna, som till stor del består av heltidsarbetande småbarnföräldrar, sätta sig in i materialet och skriva svar på 14 dagar, angående hur Luleås skolstruktur ska utvecklas de närmaste tio åren. Kommentarerna till en utredning på 381 sidor ”får” vara max fyra sidor … Det är i vårt tycke inget annat än oförskämt att behandlas oss föräldrar och barn på detta sätt.”

”Hela utredning [utgår] från att skolan ska formas kring ett administrativt problem; en nationell lärarbrist och svårigheter med scheman/behörighetskrav. Hur denna lärarbrist påverkar Luleå och om de föreslagna åtgärderna löser “problemet” diskuteras knappt alls. Det anses vara obestridliga “fakta” att förslaget leder till fler lärare eftersom de får “bra arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med” … Att vår enkätundersökning bland personal på de hotade skolorna visade att 2 procent hade ofrivillig deltid, och att många skulle söka andra jobb om skolan lades ned är fakta utredningen inte brytt sig om. Utredningen fortsätter också att hävda att förslaget leder till färre så kallade “ambulerande läraruppdrag”, trots att deras egen utredning kommer fram till att det bara är 30 lärare som har fler än en arbetsplats, och utredningen har inte ens bemödat sig att räkna ut hur många av dem som skulle beröras av förslaget. Att sjukskrivningarna bland lärare i Gymnasiebyn (som verkligen är en stor skola med möjlighet till “heltid & kollegial samverkan”) nästan tredubblats sedan 2011 är en annan fakta som negligeras – eftersom den inte passar in i den bild man vill måla upp om att stora skolor ger bättre arbetsvillkor.
Elevers remissvar till Carina Sammeli; 1)skolkampens remissvar

Remissvaret tar också upp om att barn med olika typer av funktionsnedsättningar inte ens nämns i rapporten, än mindre problem de upplever i större skolor. Förslaget stämmer inte heller överens med kommunens ”Vision 2050” och dess målbilder om levande byar och stadsdelar, kollektivtrafik och att använda gång-och cykelvägnätet samt andra sociala aspekter såsom barnperspektiv, integration mm.

Ekonomisk är materialet också bristfälligt, där de befintliga skolorna beläggs med kraftigt ökande lokalkostnader. Dessutom tar remissvaret upp om kommunens planer på att sälja ut lokaler – finns redan planer på att låta privata fastighetsbolag bygga nya storskolor?

Skolgrupperna kräver avslutningsvis att ”Inget beslut ska tas baserat på det remissunderlag som kallas ”Framtidens Skola”.”

Jonas Brännberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s