Girjas vann mot staten!

Girjas sameby vann i tingsrätten första ronden i striden mot staten om rätten till jakt och fiske inom samebyns åretruntmarker (ovan odlingsgränsen). Domen är en seger mot rasistisk diskriminiering och statens ständiga inskränkningar i möjligheterna för samer att överleva. Det finns en växande samisk kamprörelse som förtjänar allt stöd, samtidigt som den måste breddas och inte bara gälla renägade samer i samebyar.

Sedan lagen om fri fjälljakt antogs 1992 är det staten via länsstyrelserna som kontrollerat jakt och fiske på ”statens mark” ovan odlingsgränsen. Förutom samer har lokalbefolkning och jägare och fiskare utifrån har kunnat köpa jakt och fiskekort. Samebyar har endast kunna avlysa områden om jakt eller fiske direkt skulle störa rennäringen.

Att Girjas sameby tagit frågan till domstol ska inte bara ses mot bakgrund av jakt- och fiskerättigheter. Det handlar också om en ”fight back” där samisk kultur och näring trängts tillbaka när gruvnäring, skogsindustri osv intensifierats, men där det nu finns en växande vilja till organisering och protester.

Redan innan domen föll i förra veckan har målet varit mycket uppmärksammat, inte minst på grund av staten och justitiekanslerns agerande i rätten. Staten hävdade att detta var en ”politisk process”, att samerna inte har någon annan rätt än rennäringslagstiftningen och att samernas ställning som ursprungsfolk saknar betydelse i målet.

– Sverige har inte några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter till samerna vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte, sa statens ombud Hans Forssell under sin sakframställan.

Dessutom använde staten genom sitt ombud det rasistiska ordet ”lappar” för att benämna renskötande samer under rättegången. För många samer är detta ekon av den rasistiska politiken som förts mot samer under århundraden, där marken togs ifrån dem med den rasistiska ursäkten att de ”ej var kapabla” och där rasbiologiska experiment som skallmätningar fortgick ända till mitten av 1900-talet.

I domen bekräftar tinsrätten Girjas samebys bevis att de levt på markerna i minst 1000 år och att det gör att samebyn förvärvat ensamrätt till jakt och fiske enligt vad som kallar urminnes hävd. Staten har inte heller kunnat visa på något markägande före första renbeteslagen 1886, och inte heller några dokument som visar att staten tagit tillbaka samernas rättigheter. Om Girjas sameby vinner, i en process troligen går ändå upp i högsta domstolen, får domen sannolikt betydelse för jakt- och fiske i stora delar av renskötselområdena i norra Sverige. Bland lokalbefolkningen som är ordförande Sametinget Mats Berg

  Vi har hela tiden poängterat att vi vill inte försämra för lokala jägare och fiskare.
Bosätter man sig här     uppe är det mycket för jakt, fiske och friluftslivet. Den
möjligheten ska inte begränsas. Vi vill har en mer lokal och bättre förvaltning än
vad vi har idag, säger Mats Berg, ordförande i Girjas sameby.

En kanske större fråga är om domen riskerar att öka klyftan mellan icke-renägande samer och de renägande samerna i samebyar(en splittring staten skapade och har förstärkt ända sedan den första ”renbeteslagen” 1886). Enligt Samiskt informationscentrum är 2000 av 20 000 samer idag medlem i något sameby. Girjas-domen kan alltså leda till att bara den minoritet av samer som tillhör en sameby ges jakt- och fiskerättigheter. Andra grupper samer som ironiskt nog historiskt levt av till exempel jakt och fiske, blir alltså i denna dom utan rättigheter, även om de kan hävda samma urminnes hävd som renägande samer.

Framförallt innebär Girjas-domen ändå ett ökat självförtroende och inspiration för den samiska kampen för rätten till möjligheter att överleva ekonomiskt och utveckla den samiska kulturen. För fortsätta framgångar behöver kampen motarbeta försök till splittring och förena både icke-renägande och renägande samer, och ske i dialog med övriga lokalbefolkningen.

Jonas Brännberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s