Luleå: ansvaret för bostadsbristen ligger hos makthavarna, inte flyktingarna

gratt-hyreshus

Med anledning av Luleå kommuns beslut att det kommunala bostadsbolaget Lulebo ska upplåta upp till 25 procent av sin lägenhetsomsättning till flyktingar som beviljats permanent uppehållstillstånd försöker en liten grupp rasister aktiva i Sverigedemokraterna organisera en demonstration mot ”förtur” för nyanlända. Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå arbetar nu för en antirasistisk samling för bostäder åt alla efter behov.

Med nio till tolv års kötid för en hyreslägenhet respektive ett och ett halvt års kötid för en studentbostad placerar sig Luleå bland städernas bottenskikt vad gäller tillgång på bostäder. Flyktingar som placerats i Luleå och fått permanent uppehållstillstånd har naturligtvis inte haft en chans att stå i kö, och någon sorts arrangemang av det här slaget är ett måste om inte hemlöshet, baracker eller tältläger ska bli alternativet. Under förra året gjorde privata bolag 5.5 miljarder kronor i vinst på flyktingboenden. Samtidigt är kommunens beslut otillräckligt, och hotar att gynna rasister och nazister som försöker splittra just de grupper i samhället som mest skulle behöva enas i kamp för sina gemensamma intressen.

  • – Unga, låginkomsttagare och nyanlända är alla utsatta grupper när bostäderna alltmer kontrolleras av ”marknaden”, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna (RS).
  • – Vad som behövs är enad kamp för att göra slut på bostadsbristen för alla oavsett ursprung, inte rasistisk splittring.

Samma S-ledning som intar en hycklande antirasistisk pose med det här beslutet accepterar tyst regeringens upphävande av asylrätten samtidigt som de gång på gång svikit de många som behöver bostad i Luleå. Utan debatt drev S-ledningen 2015 igenom att strategin för att åtgärda bostadsbristen är att överlåta en stor del av ansvaret till privat kapital – ”marknaden” ska motiveras att bygga i Luleå. Marknaden opererar som bekant i vinstsyfte, och strategivalet innebär därmed att kommunledningen ser till att erbjuda stora privata fastighetsbolag kassakor som skolor och andra samhällsfastigheter som kommunen sen hyr tillbaka, samt att reducera konkurrensen från billiga allmännyttiga hyresrätter.

Under 2015 och 2015 har över 3000 av Lulebos hyresrätter sålts till privata företag. Dessförinnan hade, sen 2008, 1700 lägenheter privatiserats. Från 70 procent av kommunens hyresbestånd innan de senaste utförsäljningarna är målet att Lulebo ska ned till 45-55 procent. Resten ska ”marknaden” ta hand om. Förtroendet för ”marknaden” är så starkt hos S-ledningen att utförsäljningsbeslutet också innefattar en halverad byggtakt för Lulebo. Planen var att Lulebo, som bara byggt 500 lägenheter de senaste tio åren och det överlag till hyror som är oöverstigliga för de flesta i behov av bostad, skulle bygga 1000 nya hyresrätter till 2019 – nu ska det bara bli 500. Luleå kommun och Lulebo har samtidigt relativt god ekonomi och skulle ha bra möjligheter att bygga i egen regi, om viljan fanns.

Utförsäljningarna har i ett slag reducerat kommunens spelrum när det gäller att tillgodose behoven av bostäder, för alla som bor i Luleå oavsett ursprung. RS arbetar för att bygga bort bostadsbristen med ett offentligt byggprogram som samtidigt kan erbjuda unga arbete och klimatanpassa boendet. Frustrationen och ilskan över bostadssituationen måste riktas åt rätt håll – mot de politiker som bara har falska lösningar att erbjuda och mot den så kallade ”marknaden” som inte är kapabel att tillfredsställa majoritetens behov. I själva verket domineras byggandet av fyra stora monopolföretag (Skanska, NCC, PEAB och JM) som gör mångmiljardvinster, delvis tack vare att de bevisligen håller tillbaka byggtakten. Marknadens effektivitet i att tillgodose behoven av bostäder kan också studeras i exempelvis Stockholm, där den fått dominera bostadspolitiken under många år, där bostadsbristen liksom segregationen är skyhög.

Spelet med bostäderna och de etablerade partiernas svek mot låginkomsttagarna innebär frustration och lidande och även en fara för ökad rasism. Alla antirasister, fackföreningar, hyresgästföreningen med flera har ett ansvar att svara med att organisera och ta strid för en enad kamp för allas rätt till bostad, oavsett ursprung. Kraften att vända bostadsutvecklingen ligger i enade protester för bostäder och jobb för alla. Ilskan måste riktas mot de ansvariga: de politiska och ekonomiska makthavarna.

 

RUTA: I kommunfullmäktige föreslog RS att 25-procentstaket skulle slopas och att Lulebo istället skulle upplåta de lägenheter som behövs – att en fjärdedel av Lulebos mycket knappa omsättning skulle täcka behoven är ju långt ifrån säkert. RS föreslog också att tidsgränsen, som är satt mycket snart – 1 juli 2017 – slopas. Dessutom ville RS lägga till:

”Lulebo är Luleå kommuns viktigaste verktyg för att se till att ALLA bosatta i Luleå med behov har rätt till en bostad och ska därför växa.

För att tillfredsställa behovet av fler bostäder återfår Lulebo sitt höjda målsättning som kommunledningen tagit bort om att bygga 1000 hyreslägenheter till 2019. Om detta inte är praktiskt möjligt på grund av den försening utförsäljningarna inneburit får Lulebo återkomma med en tidsplan för hur dessa lägenheter kan åstadkommas snabbast möjligt.

För att pressa priserna vid nybyggnation av bostäder får Luleå kommunföretag AB i uppgift att starta ett kommunalt projekterings- och byggföretag.”

 

av Liv Shange Moyo

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s