Löser en storregion glesbygdens problem?

bild-arne-m-mote

Det var temat för ett öppet möte som Rättvisepartiet Socialisterna bjöd in till i veckan, med journalisten och författaren Arne Müller som föreläsare.

  • För 20 år sedan sas det att med den nya tekniken kommen man kunna sitta och jobba var som helst. Men det har blivit precis tvärtom. Jakten på den optimala platsen har blivit än mer viktigt.
  • Man måste följa kapitalet för att förstå den utvecklingen. När man mätt “marknadspotential” visar det sig att hela Norrland är ointressant för marknaden. Ska man moralisera över det? Näe, det är om att moralisera över krokodilers matvanor, sade Arne efter en intressant kartläggning över utvecklingen i Sverige.

Arne Muller menade att vi först måste se ”hur Norrland mår” för att kunna veta vart vi är på väg.

  • Och där kan man säga att parollen om att ”Hela Sverige ska leva” är överspelad. Delar av Sverige har dött. Ett exempel är Stöttingfjället, mitt i Västerbotten. Här fanns förr ett tiotal skolor och butiker, kyrkor, post osv. Men när skolan i Laititkberg lade ned färsvann den sista servicen i område lika stort som Sörmland. Det finns flera sådana områden, och det är inte längre ett norrländskt fenomen, liknande områden finns i Dalsland och småland.
  • Med utflyttning och äldre befolkning blir det allt svårare att få pengar att räcka till för välfärden. Tre av fyra landsting i det tilltänkta Norrland har samlade underskott på1,1 miljarder kronor. På arbetsmarknaden finns dubbla problem; å ena sida svårigheter att hitta personal till offentlig sektor, å andra sidan en allt bräckligare arbetsmarknad i övrigt. Jobb i sågverk, träindustrier, verkstäder har försvunnit. I Vilhelmina är ICA största privata arbetsgivare.

Arne Müller menade att det kommer att bli värre, med fortsatt befolkningskoncentration till de tre storsstadsområdena. Mekanismen bakom är varken ny eller egentligen kontroversiell

  • Karl Marx skrev om kapitalets centralisering redan för 150 år sedan, men det gjorde också Adam Smith, liberalismens förgrundsgestalt. 73 procent av de stora börsföretag har sitt huvudkontor i Stockholm, liknande siffror finns vad gäller var riskkapital och forskning hamnar. Av 156 svenska miljardärer bor två norr om dalälven.
  • Utveckling har accelererat de senaste 50 åren med globalisering och minskade kostnader för transporter. Ekonomins tyngspunkt har också förskjutits – de finansiella sektorerna har blivit en större del – det är på banker och huvudkontor och konsultföretag runtomkring det skapas många jobb.

Sedan indelningskommittén kom med sitt förslag på sex storregioner i Sverige har frågan exploderat i medvetenheten hos människor. I Jämtland skrev 20 000 på namnlistor för en folkomröstning på en månad. Även i Norrbotten har tillräckligt många namn samlats in för en folkomröstning.

  • Det är inga små uppgifter som är uppsatta som mål för nya storregioner: De ska klara den kritiska situationen för sjukvården, i Norrlands region ska det sparas 200 mkr i administration .  En storregion ska ge bättre förutsättningar för att satsa,  en miljard säger utredarna. Kollektivtrafik ska fungera bättre och med 900 000 invånare ska Norrland bli en starkare röst. Tex för att bygga norrbottniabanan.
  • Men även om de skulle lyckas spara 200 mkr på administration täpper det bara en liten del av de hål som finns redan idag. Och prognoser för framtiden är än värre.  Om det inte kommer stora nya resurstillskott kommer nedskärningarna fortsätta. En 1 miljard per år att satsa är inte mer än summan av vad de fyra länen har idag. Givet de starka krafter för verkar för en centralisering är det här jättelitet. Så det är svårt att se hur annan regionindelning ska kunna stå emot marknadslogiken. För en kommun är det fullständigt utsiktslöst att lösa problemen på egen hand. Det här hndlar om den större nationella politiken.

Under diskussionen pekades det behövs antikapitalistisk kamp, för till exempel förstatligande av naturresurser och läkemedelsbolag, istället för att delta i en global skönhetstävling inför ”marknaden”. En del tyckte framtiden framställdes som dyster men Arne Müller såg positiva tecken,

  • Under de senaste åren har vi sett en rad protestörelser på lokalplanet. I Dorotea ockuperade de sjukstugan och vann. I Sollefteå går alla ut i protester för sjukvården. I Jokkmokk protesteras mot att Vattenfall planerar flytta jobb. De handlar om protester mot regionala orättvisor och få något tillbaka för alla resurser som tas från dessa områden. Dessa rörelser tycker jag ger anledning till hopp.

Jonas Brännberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s