Mesigt avslut på Nordkalk-rättegången

gustaf-seppelinFoto: David Lundmark
 Gustaf Seppelin Solli och dokumentärfilmaren  Margareta Wikholm.            

Rättegången för dödsolyckan vid Nordkalks kalkugn i Luleå 2011 avslutades i förra veckan. I sin slutplädering yrkade åklagaren på bara villkorlig dom för Nordkalks dåvarande platschef som åtalats för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och grovt arbetsmiljöbrott. Därmed skulle platschefen alltså slippa fängelsestraff – om han överhuvudtaget fälls. Endast hälften av arbetsmiljöåtalen för vållande till annans död leder till fällande domar.

Nordkalk och den dåvarande platschefen står åtalade för olyckorna som inträffade vid kalkugnen på SSAB-området i Luleå den 1 november 2011. I en första olycka på eftermiddagen hade Mehmet Arpaci skadats lindrigt, men högriskarbetet med att spola in vatten i den varma ugnen fortsatte ändå och senare på kvällen small det. 23-årige Johan Löfroth avled sju veckor senare av sina svåra bränn- och frätskador.  19-årige Gustaf Seppelin Solli undkom med livet i behåll men med mycket svåra skador. Andra arbetare skadades också.

De var alla anställda hos två underentreprenörer, Limab och Empower, som Nordkalk tagit in för en helt annan sorts reparationsarbete på ugnen. Nordkalk i sin tur har hand om att förse SSAB:s Luleå-anläggning med kalk, sen kalkbränningen lades ut på entreprenad 1997.

Nordkalks linje under rättegången kan sammanfattas med att det var underentreprenörerna som hade ansvaret för arbetsmiljön för sina anställda. Åklagaren menar att så hade varit fallet om det hade rört sig om totalentreprenader, där ett företag får betalt ett fast pris för att utföra ett visst uppdrag, men att det här handlade om inhyrning, bland annat eftersom underentreprenörerna fick betalt per timme. Dessutom var det Nordkalk som tog beslut om arbetsmetod och om kalkugnen som arbetet utfördes på – t ex att inte kallställa ugnen och att fortsätta mata ut kalk under tiden ”reparationen” pågick. Vid inhyrning har huvudentreprenören ansvar för allas säkerhet.

Vittnesmålen under rättegångens tio dagar illustrerade på ett förkrossande vis hur systemet med entreprenader och underentreprenader både dramatiskt trissat upp riskerna på arbetsplatsen och grumlat ansvarsfördelningen, hur kunnande och koll går förlorat i varje led. Arbetarna som vittnade beskrev tydligt hur var och en bara hade att sköta ett visst isärkopplat moment utan att reflektera över helheten, utan tydliga instruktioner med en tydlig press på att följa order och göra det fort.

När arbetsplatsen allt mer uppstyckad och hierarkisk ställer det naturligtvis högre krav på att någon, någonstans, ser till helheten och säkerheten. I kalkugnsfallet borde denna någon ha varit Nordkalks platschef.

Inför rättegången hoppades många att den skulle resultera i Sveriges första(!) fängelsestraff för personligt ansvar vid en arbetsplatsolycka. Vittnesmålen som nu hörts stärkte säkert förvissningen om att så faktiskt skulle kunna ske i detta fall där så mycket gjorts så uppenbart fel, och med så katastrofala följder. 

Åklagaren grusade dock förhoppningarna med sitt slutanförande. Han menade att eftersom ”det gått lång tid” – det vill säga, att han själv tagit hela fem år på sig att förbereda åtalet – skulle straffvärdet minska från 18-20 månader till 12 månader, och att det kortare straffvärdet skulle berättiga den tidigare ostraffade platschefen till en villkorlig dom, plus böter. Ett svagt och överslätande avslut på en rättegång med mycket starka vittnesmål, som i sig säger mycket om vem rättsystemet verkligen skyddar.

Statistik visar på en enorm skevhet i bedömningarna av arbetsgivaransvar då någon dödas på jobbet jämfört med vållande till annans död i andra situationer: i arbetsmiljöfall leder bara hälften av åtalen till fällande domar i någon form, medan 85-90 procent av åtal i övriga fall är framgångsrika, som kammaråklagare Christer B Jarlås påpekar till SVT den 25 januari. Så pass få fall går överhuvudtaget till åtal att andelen fällande domar per de totala dödsolyckorna bara är sex procent, enligt en granskning av åren 2008-2012 som Dagens Arbete gjort.

Dom i målet levereras den 1 mars. Vilket, om något, straff platschefen än får kan de som sitter vid spakarna för vinstmaskineriet bakom honom räkna med att komma billigt undan. Det familjeägda Nordkalks omsättning var förra året 311 miljarder euro, eller nära tre biljoner svenska kronor. Nettovinsten på företagets verksamhet i Sverige var 76 miljoner kronor. I jämförelse yrkade åklagare på 3.5 miljoner kronor i företagsbot.

Rs Luleå

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s