Skola och förskola: nedläggningshoten trappas upp

Över tvåtusen tågade förbi Luleås stadshus i Hela Kommunen Ska Leva Och Läras tåg den 23 april 2019. Foto Yonggang Cui

Luleå kommun trappar upp sin nedskärnings- och stordriftskampanj med nya planer på nedläggning av skolor och förskolor. De senaste måltavlorna är skolor och förskolor i Luleås sörbyar. Ju mer storslaget kommunledningens omstruktureringsprojekt visar sig vara, desto större växer sig också motståndet. Skolkämparna har de senaste veckorna blivit många fler, och nya aktioner planeras.

I och med skolavslutningen den 14 juni verkställde Luleå kommun nedläggningarna av skolorna i Vitå och Kyrkbyn, trots att beslutet är överklagat och ännu inte behandlade av Förvaltningsrätten. Även förskolorna i Karlsvik, Ängesbyn och Jämtön har nu stängts och i stor hast tömts på inventarier. Enligt samma beslut ska även Borgmästarskolan stängas, men först om ett år då Tunaskolan, som eleverna ska flyttas till, fortfarande renoveras.

Bara dagar efteråt presenterade Barn- och Utbildningsförvaltningen (BUF) ett nytt ”utredningsförslag” som innefattar nedläggningar av minst tre skolor till nästa år, och därefter ytterligare två skolor och minst fyra förskolor till. Arbetet med förslaget pågår ännu. Det färdiga förslaget lär presenteras den 11 september och beslutas om på BUN:s möte den 25 september.

Ovanpå 2019 års sparkrav på BUF, 26,5 miljoner kronor, läggs år 2020 33 miljoner kronor. I förvaltningens pågående arbete med förslag för att nå dit ingår att stänga skolorna i Klöverträsk (nyss återigen ”räddad”, undantagen ur Barn- och Utbildningsnämndens beslut i april i år!), Ersnäs och Alvik och Avan 2020. De vill även stänga skolan i Avan, oklart när, och skolan i Måttsund, förmodligen först 2024 då skolan på Bergnäset byggts ut så pass att de cirka 80 Måttsundsbarnen får plats. Alternativt kan de skickas till Antnässkolan, så då måste byggas ut ännu mer än vad förslaget nu säger – från dagens 143 elever till 377 nästa läsår.

De stängda skolorna vill kommunen göra om till stora förskolor, vilket innebär en ny våg av nedläggning av mindre förskolor.

Det här är förstås i linje med ”Framtidens skola”, omstruktureringsplanen för Luleås skola och förskola mot stordrift som drevs igenom av Socialdemokraterna, Moderaterna och Landsbygdspartiet Oberoende 2016 trots massiva protester. I ”Framtidens skola” är normen minst 500 elever per skola och fem till åtta avdelningar per förskola – så skapas en struktur där arbetskraften kan utnyttjas maximalt.

Nedläggningarna handlar samtidigt om att klara det övergripande två-procentiga årliga sparkrav som också beslutats av S, M och LPO – att stänga en verksamhet eliminerar genast en utgiftspost i förvaltningens bokslut (att den sen återuppstår på en annan förvaltnings konto verkar inte bekymra de kommunala byråkraterna och beslutsfattarna). Kommunen som helhet ska ackumulera nedskärningar på 369 miljoner kronor till och med 2022, för att som (allt mer avskydda) kommunalrådet Niklas Nordström (S) säger ”ta höjd” inför mörknande framtidsutsikter.

Nätverket Hela Kommunen Ska Leva Och Lära (HKSLOL) som kämpat mot nedläggningarna sen 2015, knyter nu nya kontakter bland de brutalt uppväckta boende i sörbyarna. Arbetet med att samla namnunderskrifter för en folkomröstning om hur skola och förskola ska utvecklas involverar nu många fler och nya manifestationer planeras.

Det är inte bara landsbygdsskolorna som drabbas. Stora nedskärningar görs även på exempelvis måltidsorganisationen. I det senaste förslaget ingår att skära bort tio tjänster från Kulturskolan, som ändå väntas kunna ”behålla sitt nuvarande uppdrag”, enligt kommunens ansvariga Monica Karsbrink i en kommentar till Norrbottens-Kuriren.

Nedläggningarna är ett led i en kvalitativ nedrustning av välfärden, ett sorts systemskifte 2.0, som i slutändan drivs av den medfödda kroniska sjuka som det ekonomiska systemet – kapitalismen – lider av: oförmågan att utveckla ekonomin och samhället på grund av fastlåsningen vid privata vinstintressen som livnär sig på att förstöra grunderna till utveckling (till exempel har svenska storföretag tack vare skattelättnader med mera kunnat mångdubbla sina vinster på lönernas, och det offentligas, bekostnad).

Upptrappningen från kommunledningen kräver upptrappad kamp. Såväl nya demonstrationer, enade protester med de som berörs av andra förvaltningars sparkrav, strejker och fackliga protester kommer krävas för att vinna – och inte minst att knyta an till liknande gryende välfärdsuppror runt om i landet.

av Liv Shange Moyo

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s