Rättvisepartiet
Socialisterna:
Förslag till strategisk plan och budget för Luleå kommun 2021-2023
· Satsningar som utgår från behoven istället för nedrustning
· Skolorna kvar – mer personal och bättre arbetsmiljö i skola & förskola
· Hållbar äldrevård – 6 timmars arbetsdag, mer personal, schemaläggning ”på golvet”
· Ta klimatkrisen på allvar – omställningen behövs NU
· Jobba för jämställdhet i grunden - mot sexism och homofobi, för uppvärderad ställning för kvinnor
· Förtroendevalda på arbetarlön – stoppa elitism och konsultcirkus
· Kamp för ökade statsbidrag – välfärden får inte plats i “ramarna”
1
Inledning
Den pågående Coronapandemin har i år världen över – och det gäller även Sverige och Luleå kommun – belyst hur skör vården blivit efter årtionden av nedskärningar och privatiseringar, hur ohållbart kapitalismen som ekonomiskt system är, hur rovdriften på människor och natur hotar att släppa lös och sprida sjukdom och död, hur vinstjakt, maktfullkomlighet och tystnadskultur gjorde katastrofen global. Responsen från de styrande har samtidigt avslöjat vilka enorma resurser som finns att tillgå – omkring 12,2 tusen miljarder dollar (ungefär 107 tusen miljarder svenska kronor) uppskattas världens regeringar ha spenderat på ekonomiska stimulanser i pandemins spår hittills i år (enligt en studie i tidskriften Science). Det mesta har dock gått till de stora företagen och bankerna, och med världens börscasinon “på steroider” har vidgandet av klassklyftorna accelererat.
I Sverige säger sig regeringen göra “en sjujäkla satsning på välfärden”. Kommuner och regioner har fått stora tillskott i statsbidrag under 2020, och mer planeras. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ökar kommunernas intäkter, alltså skatter och statsbidrag med totalt 4,1% i år – men nettokostnaderna för kommunernas verksamhet ökar samtidigt med 6,7%. Trots tillskotten täcks alltså inte behoven, och nedskärningarna (som regel skönskrivna som “effektiviseringar”) kommer fortsätta. Ändå är den största effekten av insatserna att Sveriges kommuner gör rekordvinster i år – prognosen är på cirka 30 miljarder kronor sammanlagt (enligt Kommuninvest).
Så även i Luleå kommun, som för 2020 fått 155 miljoner kronor i extra statsbidrag. Istället för att på allvar fylla de många hålen i verksamheten lämnas mycket av de här pengarna oanvända – prognosen är att kommunen gör en vinst på 238 miljoner kronor i år, 167 miljoner kronor över budget! utöver det gör kommunens bolag tillsammans en vinst på 128 miljoner kronor. De styrande i kommunen vill tillfälligt slå av på takten i “effektiviseringarna”, med kravet på 2% överskott sänkt till 1 respektive 1,5% år 2021 och 2022 för att sen återgå till budgetfundamentalismens dogma.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har alltid visat på att välfärdens behov inte ryms inom de snäva ramar som det här systemet sätter, och argumenterat för att bygga massrörelser som kan kämpa för en omfördelning av samhällets resurser med start i kraftigt ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Coronakrisen har bekräftat att “det finns pengar” och vi är uppmuntrade att använda våra kommunfullmäktigeplatser för att föra ut vårt budskapet till ännu fler.
Satsningar som utgår från behoven istället för nedrustning
De senaste 30-40 åren har en baklängesrevolution ägt rum: allt mindre andel av samhällets totala resurser går till löner, allt mer blir kapitalvinster. Sverige är rikare än någonsin, men allt mindre andel av samhällets resurser går till offentliga sektorn, allas gemensamma välfärd – allt mer är idag privata förmögenheter (de har femdubblats för de allra rikaste sen 1990!). Förra året delade Stockholmsbörsen ut 269 miljarder kronor i vinster.
Skattekvoten, de samlade skatteintäkterna i relation till ekonomin som helhet (BNP) har sänkts kraftigt: från 50,4% år 1990 till 44,3% år 2019. 2019 kunde tankesmedjan Katalys visa att välfärden kunde ha haft 240 miljarder kronor mer per år att röra sig
2
med, om skattekvoten hade fått ligga kvar på samma nivå som 1999. Det motsvarar åtminstone 240 000 årsarbeten inom t ex vård och skola.
De senaste åren har styrande politiker i kommunerna pressat på för en intensifiering av det här systemskiftet. När många av välfärdens verksamheter bara precis håller ihop – ofta på bekostnad av personalens hälsa samt att de svagaste faller emellan som vi sett i utfallet av Coronapandemin – efter årtionden av utarmade resurser, innebär fortsatta sparkrav nedrustning på en ny nivå. Därför går exempelvis S och M i Luleå på för att lägga ned skolor och förskolor, införa stordrift, och ändlösa ”effektiviseringar”.
Coronastimulanserna från staten har inneburit lite långsammare takt i nedskärningarna, men långsiktigt ligger inriktiktningen kvar med mantrat “vi kan inte fortsätta som förut”. Enligt kommunledningen är förklaringen de
befolkningsförändringar som pågår: att andelen barn och, framförallt, äldre i befolkningen ökar och därmed behoven av välfärd som skola, förskola och äldrevård. Nedskärningspolitikernas lösningar är: jobba längre (helst i graven), spring fortare, och förhoppningar om att maskiner ska kunna ersätta människor (”digitalisering”).
Rättvisepartiet Socialiserna kämpar för förändring åt motsatta hållet. Vi vägrar delta i nedrustningen eller acceptera budgetramar som inte har plats för verklighetens behov. För oss betyder ”vi kan inte fortsätta som förut” att det är hög tid att ta strid för att utveckla välfärden istället för att avveckla den, för resurser enligt behoven. RS alternativa budgetförslag är också en programförklaring – det visar att en kommunal budget som ligger i linje med behoven i form av äldrevård, utbildning, barnomsorg, bostäder, klimatomställning och arbete med andra viktiga samhällsfrågor som att jobba mot klassklyftor och förtryck på sikt är omöjlig om inte den ojämlika fördelningen i hela samhället ändras i grunden.
Stopp för alla ”effektiviseringar” – kommunerna behöver ett välfärdsuppror
RS är det enda parti som aldrig går med på att skära i kommunens verksamhet. Vi vägrar acceptera sparpaketen som S och M vill driva igenom i budgeten – det håller inte att skära på våra viktigaste behov, särskilt inte när superrika, storföretag och banker översvämmas av pengar. För att stoppa nedrustningen behöver vi kämpa tillsammans – personal och alla andra som berörs. Vårt budgetförslag är ett vapen i den kampen.
Vi visar att det finns ett alternativ. Med RS budget går det att redan 2021 börja den absolut nödvändiga satsningen på vård, skola, klimatomställning och bättre arbetsvillkor genom att skära ned på de styrande politikernas förmåner, sluta smöra för direktörerna och strössla pengar på konsulter.
De senaste åren har S och M drivit igenom ”effektiviseringskrav” (dvs nedskärningar) som tärt hårt på personalen i äldrevård, skola och förskola och även slagit mot vårdtagare, unga och barn – det syns i sjuktal, personalflykt, ökad frånvaro och klyftor i resultaten för elever. Nödvändigt underhåll har försummats vilket skapat stora investeringsbehov.
Skolorna kvar – mer personal och bättre arbetsmiljö i skola och förskola
3
Stordriftsprojekt som ”Framtidens skola” är också en del i att intensifiera nedskärningspolitiken – med storskaligt fabrikstänk ska arbetskraften i skola och äldrevård kunna utnyttjas ännu hårdare. Nedläggningar av skolor och förskolor ser på pappret ut som snabba besparingar, som i själva verket blir höga kostnader för samhället.
Efter att S och M kört över den stora proteströrelsen har vi tillsammans med många fler kämpat för att den nu nära förestående folkomröstningen om skolstrukturen ska bli av. Självklart kommer vi att respektera utgången av folkomröstningen.
RS vill riva upp ”Framtidens skola” och låta personal, föräldrar och barn tillsammans med andra berörda vara vägledande i att ta fram en ny utvecklingsplan för skola och förskola. Vi föreslår att bygget av ny storskola i Gammelstan slopas, och att skolstrukturen här utreds i genuin dialog med personal, elever, vårdnadshavare och andra berörda.
År 2021 föreslår vi att skolorna i Vitå, Svartöstan och Kyrkbyn återöppnas i kommunal regi, liksom förskolorna i Ängesbyn, Karlsvik – i ett första skede.
Istället för nedläggningar och stordrift vill vi satsa på arbetsmiljön genom ökad personaltäthet i förskola, skola och fritids, med personalförstärkningar för 15, 20 respektive 25 miljoner kronor under budgetens tre år.
Det räcker inte att tillfälligt ta bort sparkravet på Barn- och Utbildningsnämnden, som huvudunderlaget till budgeten gör, särskilt inte när lättnaden äts upp av en drastiskt omräkning av “volymmodellen” (hur många barn som behöver skola/förskola). Vi räknar därför med att de kostnader som försvinner när antalet barn minskar är väldigt begränsat, och låter huvuddelen av de resurserna ligga kvar.
Pandemisäkra äldrevården – mer personal i äldrevården, 6-timmarsdag, kontroll över schemat
Coronapandemin har blixtbelyst äldrevårdens svagheter och styrkor. En äldrevård som håller även för pandemier – Corona är inte över och blir inte den sista – kräver en omorganisering med mer kontroll över arbetssituationen “på golvet”, mer personal och bättre samordning och lagerhållning.
RS vill satsa stort på att öka personaltätheten i äldrevården (vård- och omsorgsboenden samt hemtjänst) och samtidigt införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön – det behövs för en värdig vård och en arbetsmiljö du inte blir sjuk av. Vi föreslår start med 6-timmarsdag på två VOB och två hemtjänstgrupper 2021 – utifrån de piloterna kan lärdomar dras för en helomläggning från och med 2023. Det skulle innebära 200 nyanställda undersköterskor och vårdbiträden. Vi vill också införa en fast anställd vikariepool. Satsningen på fler ”på golvet” måste kombineras med utbildningsinsatser för att ha personal till tjänsterna.
Vi föreslår även en omställning av schemaläggningen – istället för ”centralt schemastöd” och press som innebär bl a delade turer, långpass med 14 timmar på arbetsplatsen, tungt helgjobb, och minutscheman i hemtjänsten behöver vårdpersonalen på varje arbetsplats få tid avsatt för att själva lägga schema enligt de samlade behoven. Vi är övertygade om att de förstärkta personalgrupperna, sitter på
4
expertisen och kreativiteten som behövs för att få schemana att funka utan att folk känner att de arbetar som livegna.
Försök med kortad arbetstid visar på stora förbättringar av personalens hälsa. Ohälsa minskar även med ökat inflytande över arbetssituationen. Minskade ohälsotal blir också en verklig besparing för kommunkassan.
Jobba för jämställdhet i grunden – mot sexism och homofobi, uppvärdera kvinnors ställning
En viktig del i att satsa på personalen inom äldrevård, omsorg, skola och förskola, som RS vill göra även genom att höja lägstalönerna, är också att det stärker kvinnliga arbetares ställning i samhället. Med kortare arbetstider, bättre inkomster, bättre arbetsmiljö och hälsa i de här kvinnodominerade yrkena står kvinnor på en bättre grund att inte ta skit även utanför arbetsplatsen – exempelvis i hemmet, där huvudparten av mäns våld mot kvinnor sker.
RS vill också satsa på att förbättra arbetet mot kvinno- och HBTQ+-förtryck, till att börja med genom en utbildningssatsning. Vi vill här även satsa särskilt på unga, genom att skjuta till resurser till skolan för att jobba med extra fokus på sex och relationer, samtycke och rätten till kontroll över sin egen kropp, liv och sexualitet.
Vi tror inte att Ms ökade kameraövervakning ökar tryggheten och slopar det projektet. Hållbart Luleå
Andra aspekter på att bygga ett mer hållbart Luleå innefattar att utöka härbärgets verksamhet till ett åretruntboende – de akuta behoven finns året runt. Vi vill också skapa drogfria mötesplatser i hela kommunen, och införa gratis simskola – en livsviktig fråga om jämlikhet.
Vi går emot den privatisering av LSS-boende som S och M vill genomföra med stöd av de andra högerpartierna, liksom alla privatiseringar. Privata vinstintressen har inget i välfärden att göra!
Förtroendevalda på arbetarlön – nej till elitism och konsultcirkus
Samtidigt som de ”effektiviserar” och stänger ned har kommunledningen gett mer åt de som har – inklusive sig själva med höjda kommunalrådslöner och ett ”oppositionsråd”. Utförsäljningar av gemensamma tillgångar som Lulebo, guldregn över konsulter och reklambyråer som ska ”sälja” Luleå eller en viss politisk linje har med rätta gjort många arga. De skandaler som rullats upp avslöjar en genomrutten VIP-kultur i högsta ledningen.
År 2018 la kommunen över 60 miljoner kr på konsulter. RS budgetförslag drar ned på betalandet av konsulter med 14, 15 respektive 16 miljoner kr år 2021, 2022 och 2023 (gäller hela kommunen). Vi föreslår köpstopp för s k "strategisk rådgivning", coachning och liknande “management consulting” och en översyn av alla konsultavtal. Särskilt på kommunstaben och stadsbyggnadsförvaltningen tror vi att mycket kan sparas. Överlag kan mer verksamhet utföras i egen regi, särskilt om vi som RS föreslår satsar på mer egen utrustning. Hållbara omorganisationer utgår från gräsrotspersonalens egen expertis och erfarenhet.
5
Vi föreslår också att ge Kommunrevisionen, den granskande makten i kommunen, mer resurser (400 000 kronor mer per år) för att ha friare händer att göra fler och djupare granskningar.
RS står för att politiker ska dela väljarnas villkor. Därför föreslår vi att det är medianlönen hos en anställd i kommunen som ska vara utgångspunkt för arvodena till förtroendevalda i Luleå. Alltså 27 357 kr i månaden till kommunalråden och andra heltidspolitiker (istället för 66-74 000 kronor som idag), hälften till oppositionens gruppledare. Vi skär också ned kommunalråden från tre till två.
Genom att sänka politikerarvoden på flera sätt sparar vi 7 250 000 miljoner kronor år 2021. Tillsammans med besparingar på elitistisk ”representation”, kurser och konferenser samt partistöd uppgår besparingarna vi föreslår här till 16,7 miljoner kronor 2021.
RS vill också sätta stopp för att pengar som behövs i till exempel skola och omsorg trollas bort på att krama storföretag eller smörja direktörer. Vi drar ned på s k “strategiska utvecklingsinsatser” och lämnar utrymme enbart för folkhälsoarbete, tar bort så kallade ”näringsfrämjande åtgärder” och elitsponsring, och minskar anslagen för marknadsföring och “kommunikation”, alltså förskönande reklam och lobbyverksamhet som i Almedalen, samt för EU-projekt. Tillsammans med den slopade kameraövervakningen skulle det här spara 48 435 000 kronor år 2021.
Liksom fackföreningarna anser vi att S-M-satsningen på ”digital utveckling” är ur proportion med behoven av mer folk i verksamheten och minskar därför anslagen med hälften under 2021 och -22.
År 2023 slopar vi den s k innovationspotten. Vi tror att mycket positiv innovation kommer att födas ur de personalförstärkningar och frigörande omorganiseringar vi föreslår inom kommunens stora verksamheter. Totalen för våra nedskärningar på konsulter, politikerförmåner, PR och liknande är tillsammans med minskade kostnader för sjukskrivningar sammanlagt 75,1 miljoner kronor år 2021.
Ta klimatkrisen på allvar – omställning behövs NU
Klimatförändringarna hotar mänsklighetens framtid. Sveriges koldioxidutsläpp behöver minska med minst 15 procent per år – nu. RS vill att Luleå ska gå i ledningen för att vända utvecklingen. Vi föreslår enkla saker kommunen kan göra:
- Anta en koldioxidbudget med åtgärder som minskar kommunens utsläpp med minst 15 procent per år.
- Satsa på att få fler att välja buss istället för bil genom att ge LLT ökade anslag till sänkt biljettpris och minskad klimatpåverkan.
- Främja närodlad, ekologisk matproduktion, öka andelen vegetariska skolmåltider i samråd med eleverna till minst hälften år 2023.
- Påbörja ett projekt för ekologisk egenproduktion av grönsaker för kommunens verksamheter genom Arbetsmarknadsförvaltningen. Den här satsningen kan på sikt också bredda och förbättra Luleås självförsörjningsgrad, efter exempel från andra kommuner i Sverige.
6
- Prioriterad upprustning av gång- och cykelvägar - det här är exempel på klimatåtgärder för vilka kommuner kan söka Stadsmiljö-pengar från Trafikverket som täcker halva investeringskostnaden.
Dessutom vill RS investera 50 miljoner kronor i att börja de nödvändiga klimatomställningsåtgärderna. Det handlar både om investeringar, samordning och annorlunda arbetssätt. Vi föreslår att det här till exempel ska innehålla:
- 15 nya biogasbussar (för utbyggd trafik och att ersätta utgående dieselbussar)
- Uppgradera och bygg ut LLT:s biogastankstation, plus en biogastankstation för allmänheten
- Klimatrenovering av kommunens och Lulebos fastigheter
- Samordna, reducera och klimatanpassa kommunens transporter – skapa samlastningscentral
- Ängsmark istället för artfattiga gräsmattor närhelst möjligt
- Förankra omställningen hos luleborna genom stor utbildningsinstats/dialog
Att börja införa sex timmars arbetsdag är också ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle, där det finns mer tid att gå, cykla, åka kollektivt och för engagemang. För att på riktigt ha en chans att stoppa den klimatkatastrof som redan är i allt snabbare rullning behövs masskamp för att lägga om industri, jordbruk och hela organisationen av samhället – ett systemskifte från kapitalismens vinstjakt till ett socialistiskt samhälle där resurserna ägs och fördelas demokratiskt enligt människors och naturens behov.
Vi måste kämpa tillsammans för resurserna som behövs
RS vill stoppa alla nedskärningar på verksamheten – allt från räddningstjänsten till förskolan och stödet till nyanlända – och istället satsa stort där det behövs. Första året täcks kostnaderna för allt det här genom det kommunen får igen i lägre sjukskrivningar, mer bussresande, stopp för politikerförmåner och meningslösa utgifter, ökad utdelning från bolagen mm. Men för att det ska gå att fortsätta behövs mycket mer pengar till kommunen – vår viktigaste uppgift är att vara med och kämpa för att omfördela samhällets resurser.
Därför bygger vår budget på en kampanj för ökade statsbidrag. Luleå kommun behöver 300 miljoner mer i statsbidrag år 2023 för att kunna genomföra det vi föreslår. Det kan jämföras med att Luleå skulle ha haft 354 miljoner kr mer i statsbidrag nu om de legat kvar på samma nivå som år 1980! 300 miljoner mer till Luleå kommun motsvarar 71,5 miljarder kronor i ökade statsbidrag till alla kommuner och regioner tillsammans. Det kan jämföras med de 93,3 miljarder kronor som Sveriges fyra stora banker gjorde i vinst år 2018.
Behovet av ett välfärdsuppror, en samordnad kamprörelse för en omfördelning av samhällets resurser, har aldrig varit större.
7
Kapitalismen är ohållbar – svaret är socialism
Luleå sägs vara en av kommunerna med bäst förutsättningar i landet. Ändå har vi enligt S och M inte råd med skolor och förskolor i levande stadsdelar och byar, med rimliga arbets- och livsvillkor i hemtjänsten eller med någon seriös klimatsatsning. Då har vi att göra med ett systemfel.
Klyftan mellan växande rikedom och krympande budgetutrymme i kommunerna har sin grund i att det ekonomiska systemet, kapitalismen, är ohållbart. Det syns också de allt skarpare krislägena vad gäller klimatet och ekosystemen – med direkt koppling till uppkomsten av epidemier – klassklyftorna, säkerhetsläget globalt samt ekonomin.
Nu befinner sig det kapitalistiska systemet återigen i en global ekonomisk kris, accelererad och fördjupad men inte orsakad av pandemin.
I ett system på i kris blir några få superrika ännu rikare genom att mjölka statliga stimulanser, pressa upp vinsterna genom att attackera fackliga rättigheter – som vi ser även i försöken att omintetgöra Lagen om Anställningsskydd och strejkrätten – och på olika sätt tvinga arbetare att springa fortare, genom spekulation och skattefiffel på det globala kasinot kallat ”finansmarknaden”, privatisera/skära ned på offentlig sektor.
Eftersom de förvaltar det kapitalistiska systemet där de superrikas vinst går över allt har högerpolitiker från S till M inget annat att erbjuda än nedskärningar utan slut och ökade klyftor – medan de sparkar nedåt på flyktingar, hemlösa och sjukskrivna och ignorerer klimathotet mot vår existens.
Driften högerut har nått en ny, farlig, nivå med den mörkblåa politik som den svaga S-regeringen nu driver med stöd av C, L och MP, och med det allt tydligare brun-blå block som M, SD och KD formerar kring splittring, rasism och unken sexism.
Det är uppenbart att ännu snabbare växande klyftor hotar, både mellan de superrika och ”vanligt folk” samt storstad och glesbygd, med allt mindre skyddsnät. Det behövs ett verkligt, kämpande vänsteralternativ på riksplanet.
I världen, Sverige och nu även Luleå sitter gamla styrande partier allt osäkrare, efter årtionden av högerpolitik – privatiseringar, nedskärningar, attacker på de som har det svårast och gåvor till de superrika.
Hur ohållbart det här systemet är syns tydligast i klimatfrågan – mänsklighetens överlevnad står på spel inom bara ett par generationer, kunskapen och tekniken finns för den omställning som krävs för att undvika katastrofen, men utsläppen fortsätter öka – eftersom storföretagens vinstintresse styr.
Det verkliga alternativet är en socialistisk samhällsomvandling där samhällets resurser ägs gemensamt och fördelas demokratiskt efter behov. Coronakrisen har också belyst vilka det är som är samhällsbärande - hjulen snurrar tack vare alla som tillsammans skapar samhällets rikedomar genom vårt arbete, oavsett om det är att utbilda barn, producera stål, bygga hus, vårda sjuka eller köra buss. Tillsammans har vi också en enorm kraft. Om vi går samman mot dagens orättvisor kan ett annat, jämlikt, hållbart och socialistiskt samhälle byggas. Det är det RS kämpar för.
8
RS fullmäktigeplatser är ett verktyg, men det behövs mycket mer – vi vill kämpa tillsammans med luleborna på arbetsplatser, skolor, gator och torg för ett landsomfattande uppror för pengarna tillbaka till välfärden.
RS kämpar för att omfördela resurserna – från storföretagens och -bankernas supervinster, utförsäljningar, privatiseringar och vinster i välfärden, de superrikas skattesänkningar, RUT-bidrag, upprustning av militär och krigshets, till där människors verkliga behov ligger.
Rättvisepartiet Socialisterna står för den enda realistiska lösningen – det här systemet måste avskaffas och ersättas med en demokratisk socialistisk värld.
9
250 000 200 000 150 000 100 000 50 000
9 000 000 8 000 000 7 000 000
Resultat (tkr)
Resultat, tkr Finansiellt mål, tkr
2019 2020 2021 2022 2023
Soliditet (tkr)
100,00% 90,00% 80,00%
6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0
67,88%
70,47%64,21% 64,25% 63,44%
70,00%
60,00% 50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0
6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0
2019 2020 2021 2022 2023 eget kapital skulder och eget kapital Soliditet
Finansiering av investeringar (tkr)
2019 2020 2021 2022 2023 Årets resultat Avskrivningar och pensioner Upplåning Total
Utveckling driftkostnader/skatteintäkter (tkr)
2019 2020 2021 2022 2023 Barn-o utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur o fritidsnämnd KS/Kommunstaben Stadsbyggnadsnämnd KS/Kollektivtrafik KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningstjänst Miljö- och byggnämnd Överförmyndarnämnd Kommunrevisionen Valnämnd Skatter och statsbidrag
Resultatbudget (tkr) 2021 2022 2023 Nettokostnad exkl avskrivningar 4 816 912 4 762 934 4 715 652 Finansförvaltnigen -230 923 -125 754 -9 082 Avskrivningar 394 331 416 604 436 351 Verksamhetens nettokostnader 4 980 321 5 053 784 5 142 921
Skatteintäkter 4 913 168 4 998 964 5 113 168 Verksamhetens resultat -67 153 -54 820 -29 753
Finansiella intäkter 82 200 72 200 72 200 Finansiella kostnader -10 658 -14 300 -22 188 Årets resultat 4 389 3 080 20 259
Finansiellt mål 50 000 75 000 Årets resultat i % av skatter och bidrag uppnår 0,09% 0,06% 0,40%
Kassaflödesanalys 2021 2022 2023 Årets resultat 4 389 3 080 20 259 Återförda avskrivningar 394 331 416 604 436 351 Återförda pensionskostnader (påverkar ej likviditet) 26 078 42 444 35 082 Kasseflöde från löpande verksamhet 424 798 462 128 491 692
Investeringar -768 350 -742 350 -588 350 Årets kassaflöde, minus innebär upplåningsbehov -343 552 -280 222 -96 658
Låneskuld 2020 (prognos) -1 000 000
Utgående låneskuld efter upplåning -1 343 552 -1 623 773 -1 720 431
Skatteintäkter 2021 2022 2023 Skatteintäkter (enl budget 2021-2023 prel ramar) 4 204 303 4 340 956 4 497 408 Statsbidrag (enl budget 2021-2023 prel ramar) 708 865 658 008 615 760 Summa intäkter 4 913 168 4 998 964 5 113 168
Befolkningsökningsantagandet i budgeten 400 400 400 Förändrat befolkningsantagande
Befolkning efter förändring 400 400 400 Schablon genomsnittlig kr/invånare 2021, tkr 61,49
Här kan ni ändra befolkningsantagandet, i vår grundberäkning har vi antagit att befolkningen ökar med 400 personer årligen. Tror ni på ett annat underlag fyller ni i den förändring ni antar i avsedd ruta, tror ni att Luleås befolkningsökning är 300 personer fyller ni alltså i förändringen 300-400= (-)100 personer.
Observera att ett av Luleå Kommuns finansiella mål är OFÖRÄNDRAD skattesats. Vill ni simulera förändring av skattesats - vänligen kontakta Kommunstabens ekonomienhet.
Investeringsbudget
Enligt prel ramar
Egna förändringar
Investeringsbudget efter förändring
2021 2022 2023
förändr 2021 förändr 2022 förändr 2023
förändr 2021 förändr 2022 förändr 2023
KS/Kommunstaben
KS/Arbetsmarknadsförvaltning
KS/Räddningstjänst
KS/Kollektivtrafik
Barn-o utbildningsnämnd
Kultur o fritidsnämnd
Miljö- och byggnämnd
Socialnämnd
Stadsbyggnadsnämnd, större projekt
Stadsbyggnadsnämnd, övriga
40 200
400
700
85 800
22 400
500
23 000
137 000
187 300
24 200
200
1 700
145 300
12 300
500
23 000
32 000
207 700
16 200
200
4 500
79 550
20 300
500
9 000
0
181 750
25 000
2 500
-71 250
5 000
30 000
19 100
50 000
5 000
-65 750
5 000
30 000
19 100
50 000
10 000
-65 750
19 100
65 200
2 900
700
0
14 550
27 400
500
23 000
167 000
206 400
74 200
5 200
1 700
0
79 550
17 300
500
23 000
62 000
226 800
66 200
10 200
4 500
0
13 800
20 300
500
9 000
0
200 850
Summa investeringar , skattefinansierade
497 300
446 900
263 000
507 650
490 250
325 350
Stadsbyggnadsnämnd, avgiftsfinansierad VA
240 700
252 100
263 000
20 000
260 700
252 100
263 000
Summa investeringar nämnderna
738 000
699 000
575 000
30 350
43 350
13 350
768 350
742 350
588 350
observera att finansiella målet är max motsvarande 400 miljoner av skattefinansierade investeringar, summeringen rödmarkeras om beloppet överskrids
enligt preliminära ramar
Egna förändringar
Inklusive egna förändringar
Finansiella poster 2021-2023
2021
2022
2023
2021
2022
2023
2021
2022
2023
Borgensintäkter
Utdelning från moderbolag och övriga delägda bolagPeriodiserad realisationsvinst
8 000 8 000 8 000 41 000 41 000 41 000 2 500 2 500 2 500
30 700
20 700
20 700
8 000
71 700
2 500
8 000
61 700
2 500
8 000
61 700
2 500
Summa intäkter
51 500 51 500 51 500
30 700 20 700 20 700
82 200 72 200 72 200
Räntekostnader
- 10 658 - 14 300 - 22 188
- 10 658
- 14 300
- 22 188
Här ändrar ni intäkterna på finansförvaltningen till önskat belopp, det är förändringen ni skriver i de färgade fälten.
Bilaga 1
Driftbudget 2021-2023 (tkr)
Enligt prel ramar
Inklusive egna förändringar
2021 2022 2023
förändr 2021 förändr 2022 förändr 2023
KS/Kommunstaben
KS/Arbetsmarknadsförvaltning
KS/Räddningstjänst
KS/Kollektivtrafik
Barn-o utbildningsnämnd
Kultur o fritidsnämnd
Miljö- och byggnämnd
Socialnämnd
Stadsbyggnadsnämnd
Kommunrevisionen
Valnämnd
Överförmyndarnämnd
258 413
101 709
65 223
128 187
1 856 532
320 826
22 954
1 732 398
201 937
2 780
201
9 648
262 085
100 962
63 441
130 902
1 860 655
320 992
22 669
1 750 789
196 406
2 799
1 810
9 744
247 688
101 655
63 682
133 784
1 871 660
325 574
22 684
1 787 875
196 554
2 862
221
9 934
257 213
103 809
66 123
139 087
1 895 832
330 126
23 154
1 784 798
203 702
3 220
201
9 648
110 885
106 462
65 291
147 752
1 927 255
323 292
23 169
1 842 289
201 706
3 279
1 810
9 744
-53 512
109 655
65 532
160 634
1 945 060
327 874
23 184
1 921 875
201 854
3 342
221
9 934
Summa nämnderna
4 700 807
4 723 254
4 764 172
4 816 912
4 762 934
4 715 652
"hämtas från respektive nämnds blad"
Barn-o utbildningsnämnd Socialnämnd
Kultur o fritidsnämnd Kommunstaben
Stadsbyggnadsnämnd Kollektivtrafik
Arbetsmarknadsförvaltning Räddningstjänst
Miljö- och byggnämnd Övriga nämnder
5,4%4,3%2,3% 2,2% 1,4% 0,5% 0,3% 6,9%
37,3%
39,6%
Enligt preliminära ramar
Egna förändringar
Inklusive egna förändringar
Finansförvaltningen 2021-2023
Näringsbefrämjande åtgärder
Strategiska utvecklingsinsatser
KS oförutsedda
KF oförutsedda
Evenemangspott
Lönerevision
2021
10 000
14 000
854
3 000
2 000
163 331
2022
10 000
14 000
867
3 000
2 000
284 665
2023
10 000
14 000
880
3 000
2 000
411 331
2021
- 10 000
- 8 000
- 1 000
- 1 000
2022
- 10 000
- 8 000
- 1 000
2023
- 10 000
- 8 000
- 1 000
2021
-
6 000
854
2 000
1 000
163 331
2022
-
6 000
867
2 000
2 000
284 665
2023
-
6 000
880
2 000
2 000
411 331
Semesterlöneskuld
Pensionskostnader (netto)
Arbetsgivaravgifter och återförda PO-pålägg
Tillfälliga poster
Avskrivningar
Återförd internränta
1 000
84 228
- 4 386 - 11 000 - 394 331 - 79 619
1 000
91 827
- 4 535 - 8 000 - 416 604 - 84 973
1 000
76 218
- 4 689 21 000
- 436 351 - 88 471
1 000
84 228
- 4 386
- 11 000
- 394 331
- 79 619
1 000
91 827
- 4 535
- 8 000
- 416 604
- 84 973
1 000
76 218
- 4 689
21 000
- 436 351
- 88 471
- 210 923
- 106 754
9 918
- 20 000
- 19 000
- 19 000
- 230 923
- 125 754
- 9 082
Näringsbefrämjande åtgärder - insatser som har till syfte att främja näringslivet ex. finansiering EU-strateg, Global Watch Center, North Businesses, projektstöd LTU Green Fuels KF oförutsedda- ex samverkansprojekt hockey
KS oförutsedda- exempel Bussturer Brändön, SM-Guld 2019 Luleå Hockey, Sveriges kvalitetskommun
Strategiska utvecklingsinsatser - exempel Projekt fler jobb i Luleå, Luleå 400 år, Bildande Luleå Business Region AB omställningskostnader
Lönerevision - % uppräkning av lönerna
KOMMUNSTAB
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
256 651
261 107
261 107
Lönerevision 2020
843
843
843
Förändrad prisuppräkning
-969
-1 846
8
Informationssäkerhet
-5 000
0,5 tjänst för HR konsult
312
312
312
PO höjning från 39,15% till 40,15%
1 236
1 309
1 384
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-102
-99
-96
Norrbotniabanan (KF 118, ärende 2020/400) 2020-2024
442
459
430
Digital utveckling
-10 000
Digital utvecklingssatsning
-17 000
Omfördelning av digitala utv.satsn. till arbetsmiljö kring att sänka sjuktalen
-3 000
Förändring Officelicens för ökade kost för kommuncontroller samt KD budget
-1 000
Luleå Makerspace
-300
Innovationspott
20 000
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
258 413
262 085
247 688
Förändringar
Minskade politikerförmåner: Arvoden:
-7250
-7500
-7750
Minskade politikerförmåner: Kurser & konferenser
-4100
-4200
-4300
Minskade politikerförmåner: Representation
-1000
-1100
-1200
Minskade politikerförmåner: Partistöd
-4350
-4400
-4450
Minskade konsult / entreprenörskostnader
-14000
-15000
-16000
Minskade anslag "digital utveckling"
-12500
-15000
Höjda lägstalöner
7000
10000
Höjda ferielöner
2000
3000
4000
Mot sexism, kvinno- & HBTQ+-förtryck (utbildning / certifiering)
1000
2000
2000
Minskade kostnader sjukskrivningar
-10000
-15000
-20000
Minskade anslag EU-projekt
-2500
-3500
-3500
Minskad ram kommunikation & marknadsföring (t ex LBR, Almedalen)
-17000
-18000
-19000
Slopad Innovationspott
-20000
Elitsponsring avskaffas
-1 200
-1 200
-1 200
Kampanj för ökade statsbidrag
-150 000
-300 000
Kommunbidrag 2021-2023
257 213
110 885
-53 512
Arbetsmarknadsförvaltningen
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
99 094
98 282
98 282
Förändrat prisuppräkning
-9
-14
608
Lönerevision 2020
1 445
1 445
1 445
PO höjning från 39,15% till 40,15%
1 204
1 275
1 347
Förändring internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-25
-26
-27
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
101 709
100 962
101 655
Förändringar
Projekt kommunala trädgårdar för egenproduktion grönsaker
500
2 500
5 000
Slopade "effektiviseringar"
1 600
3 000
3 000
Kommunbidrag 2021 - 2023
103 809
106 462
109 655
Räddningstjänsten
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
65 597
63 888
63 888
Förändrad prisuppräkning
-56
-109
87
Lönerevision 2020
139
139
139
PO höjning från 39,15% till 40,15%
377
399
421
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-835
-876
-853
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
65 223
63 441
63 682
Förändringar
Slopade "effektiviseringar"
900
1 850
1 850
Kommunbidrag 2021 - 2023
66 123
65 291
65 532
Kollektivtrafik
Ekonomikontorets förslag
2020
2021
2022
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
111 787
115 040
115 040
Förändrad uppräkning
-538
2 339
Utökat uppdragsersättning
16 400
16 400
16 400
Uppräkning Bergnäset SFI
5
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
128 187
130 902
133 784
Förändringar
Slopad "effektivisering"
900
1 850
1 850
Kollektivtrafik - sänkta restaxor, minskade klimatutsläpp
10 000
15 000
25 000
Kommunbidrag 2021 - 2023
139 087
147 752
160 634
Kultur och Fritidsförvaltningen
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
316 816
321 603
321 603
Förändrat prisuppräkning
-372
-511
3 922
Lönerevision 2020
646
646
646
PO höjning från 39,15% till 40,15%
738
781
826
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-2 031
-1 906
-1 803
Effektivisering 1% 2021
4 650
0,5 tjänst för HR konsult (Ida Barsk)
-312
-312
-312
1,5 årsarbetare för vaktmästare Hälsans hus
691
691
691
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
320 826
320 992
325 574
Förändringar
Slopad "effektivisering"
9 300
9 300
9 300
Föreningsdriven kulturfestival 2022 och framåt
500
500
Drogfria mötesplatser
1 000
1 000
Avgiftsfri simskola
1 500
1 500
Omförhandling avtal Coop Arena och LEAB
-10 000
-10 000
Kommunbidrag 2021 - 2023
330 126
323 292
327 874
Barn och Utbildningsnämnden
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
1 824 932
1 831 369
1 831 369
Förändrad prisuppräkning
-782
-974
10 122
Lönerevision 2020 samt helårseffekt fr.o.m 2021
30 087
30 087
30 087
1,5 årsarbetare för vaktmästare Hälsans hus
-691
-691
-691
Kompetensförsörjning/bemanning
-2 216
-2 216
-2 216
PO höjning från 39,15% till 40,15%
10 857
11 495
12 150
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-3 856
-4 116
-4 362
Förändring volymmodell
-19 800
-43 300
-43 800
Förändring effektivisering
18 000
39 000
39 000
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
1 856 532
1 860 655
1 871 660
Förändringar
Inga nedskärningar pga volym
17 000
38 000
38 000
Personalförstärkningar
15 000
20 000
25 000
Öppna stängda skolor och förskolor
6 300
7 100
8 400
Satsning mot sexism och homofobi i skolan
1 000
1 500
2 000
Kommunbidrag 2021 - 2023
1 895 832
1 927 255
1 945 060
Miljö och Byggnadsnämnden
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
22 729
22 429
22 429
PO höjning från 39,15% till 40,15%
250
264
279
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-25
-24
-24
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
22 954
22 669
22 684
Förändringar
Slopad "effektivisering"
200
500
500
Kommunbidrag 2021 - 2023
23 154
23 169
23 184
Socialförvaltningen
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
1 713 612
1 725 648
1 725 648
Förändrat prisuppräkning
-512
-585
8 322
PO höjning från 39,15% till 40,15%
10 785
11 418
12 069
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-996
-1 001
-995
Lönerevision 2020
3 293
3 293
3 293
Kompetensförsörjning/bemanning
2 216
2 216
2 216
Hyreskompensation Hemsö + Skyddad boende
22
Demografisk volymökning
4 000
9 800
37 300
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
1 732 398
1 750 789
1 787 875
Förändringar
Reorganisering äldrevård: höjd bemanning,
6h-arbetsdag, Covid-anpassning
20 000
40 000
80 000
Ställ om schemaläggningen i äldrevården
2 000
4 000
6 000
Fast vikariepool äldrevård
1 000
1 500
2 000
Året runt-boende hemlösa
1 000
1 000
1 000
Slopade "effektiviseringar"
28 400
45 000
45 000
Kommunbidrag 2021 - 2023
1 784 798
1 842 289
1 921 875
Stadsbyggnadsförvaltningen
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
187 766
182 973
182 973
Förändrad uppräkning
1 261
2 852
4 978
Lönerevision 2020
1 537
1 537
1 537
Volymförändring: exploatering
1 520
1 520
1 520
Förändring markanskaffning/försäljning
559
559
559
PO höjning från 39,15% till 40,15%
2 048
2 168
2 291
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-3 754
-4 203
-4 304
Ändrade redovisningsprinciper för detaljplaner
8 000
6 000
4 000
Reinvestering gator och vägar
3000
3000
3000
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
201 937
196 406
196 554
Förändringar
Nej till ökad kameraövervakning
-1 235
Slopade "effektiviseringar"
3 000
5 300
5 300
Kommunbidrag 2021 - 2023
203 702
201 706
201 854
Revisionen
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
2 561
2 563
2 563
Förändring uppräkning
14
31
94
PO höjning från 39,15% till 40,15%
5
5
5
Ökade arvodeskostnader
100
100
100
Granskningsinsatser
100
100
100
Slutligt kommunbidrag 2021-2023
2 780
2 799
2 862
Förändringar
Slopade "effektiviseringar"
40
80
80
Utökade granskningsinsatser
400
400
400
Kommunbidrag 2021-2023
3 220
3 279
3 342
Valnämnden
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
204
1 813
1 813
Förändring uppräkning
-1
-1
9
Valår
-1 600
Internräntan sänks från 1,5% till 1,25%
-2
-2
-1
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
201
1 810
221
Förändringar
Kommunbidrag 2021-2023
201
1 810
221
Överförmyndarnämnden
Ekonomikontorets förslag
2021
2022
2023
Kommunbidrag enligt beslut i SPB 2020 - 2022
9 582
9 674
9 674
Förändring uppräkning
-3
-2
184
Lönerevision 2020
12
12
12
PO höjning från 39,15% till 40,15%
57
60
64
Slutligt kommunbidrag 2021 - 2023
9 648
9 744
9 934
Förändringar
Kommunbidrag 2021-2023
9 648
9 744
9 934
